Vitt

alltdetvita.jpg

 Det är så himla vit snö här på småländska höglandet.

Jag är van vid lite snö som snabbt smälter och blir skitigt. I Skåne grusas och skyfflas det så fort det kommit en millimeter snö. Här är de mer förnuftiga, tycker jag, när det gäller snösvängen.

Allt detta vita älskar jag.

Jag och Lady på nattpromenader med svart himmel och vit snö. Det är med förundran jag ser hur trottoarer är dekorerade med vit snö. Vitt, vitt och vitt. Ok, det finns delar i samhället där jag får gå ute på gatan för det ligger halvmeters snövallar – men det gör inget. Jag älskar det.

Idag har jag hunnit med en promenad med Lady.

Nu sorterar jag bland mina tyger för jag ska ju på sykurs på söndag. Jag funderar på vad jag ska sy där och då, inser att det är bäst med små projekt för att jag ska kunna känna att jag har gjort något.

Fast nu gott kaffe.

Om en timme ska jag hämta Helmer på dagis, han ska sova hos mig i natt. Mys. Han älskar pussel och jag tror vi ska ta tåget in till Nässjö i morgon och köpa ett nytt sådant. Sedan kanske vi bakar bröd eller något annat. Idag ska vi ha små köttbullar med riven parmesan i smeten och till det pasta (förstås). I kväll blir det nog barn-tv och till det får vi ju ha lite godis.

Kaffe!

Kärlek!

Bra grejor

anställning
Anställningsbevis

Idag är en bra dag.

Tänk som det kan bli! Det har hänt flera superfina saker och en lite mindre bra. En tar jag och berättar om i morgon, men här kommer resten.

Igår skottade jag snö.

Mängder med snö som snöröjarna hade lagt upp längs med gatan, därför kom postbilen fram till lådan. Idag fick jag mitt anställningsbevis. Hurra! Jag är så pepp på nya jobbet och jag hoppas att jag kommer att trivas och att mina nya kollegor kommer att tycka jag är ok. Ännu har jag inte hunnit läsa den information som finns med i luntan av papper. Det skulle kommit i går, men postbilen kom inte fram på grund av snön.

En annan bra sak som jag verkligen gillar är att jag har mött människor!

Alltså, jag är ju nyinflyttad så när folk stannar och pratar med mig blir jag himla glad. På promenaden med Lady mötte jag Britt och Kenneth, han är egentligen pensionär men jobbar på kommunen under vintern för att hjälpa till att röja snön. Kul att han säger ”jag kommer och kör på trottoaren utanför ditt i morgon”, just sådana ord gör att jag känner att jag hör hemma i samhället.

Jag dejtade Janne ikväll.

Det är super att vara särbo. Det var lite snålt med tid så jag var nyduschad, hungrig och frusen när jag kom till honom, men han bjöd mig på en whiskey och så blev jag varm. På vägen upp till Janne kom Anna-Lena och bytte några ord med mig, hon är min fina granne. Sedan stannade en bil när jag var halvvägs, det var Roffe som är Jannes bror. Vi bytte några ord och så gick jag vidare. Då stannade en annan bil, det var Sara och Oskar med barnen – fast vi kunde bara byta några korta ord innan det kom en bil bakom och de var tvungna att köra.

Nyinflyttad och tre stopp på vägen till Janne med snälla människor som vill byta några ord med mig. Älskar!

Det som inte var positivt, vad var det?

Jo, Lady rullade sig i skit ute i skogen. När vi kom hem fick hon vackert stanna i tvättstugan medan jag lade ut ett badlaken i duschen och sedan med henne kopplad petade in henne där och duschade av halsen från rävskit (trodde Janne). Det är andra gången hon rullat sig i skit och jag har fått skura både henne och koppel.

Fast det är ok ändå, hennes instinkter skulle jag tro.

Nu ska jag njuta av mitt kaffe. Det har hänt ytterligare bra saker men det tar jag i morgon.

Kärlek!

Fredag

Fredagskänsla
Fredagskänsla

Igår kom fönsterbräda och gardin upp i nya rummet.

Ja, jag kallar det för nya rummet för det är just det. Janne var här en kort sväng och sedan satt jag där och drack en Irisk Coffé, njöt att vara själv och hemma en kväll.

Idag har jag tagit en promenad med Lady.

Snart är det stress igen. Janne kommer från jobbet och så är det full fart och tider att passa. Jag är en långsam människa och passar nog inte alls in i någons energi av de jag känner här uppe.

På söndag bär det av till Skåne med Sara & Co.

Janne följer inte med och jag tycker inte att han ska behöva göra det. Han har två lediga dagar efter en arbetsvecka och att lägga en dag på att besöka mina föräldrar och träffa min bror och hans familj – nej, det vill jag inte utsätta honom för.

Nu ska jag vispa ihop en smet med plättar.

Hoppas han gillar det.

Kärlek!

Nattpromenader

Tulpaner-2
Tulpaner från Janne

Något som förvånar mig är att jag gillar snön utanför.

Inte så att jag är ute och leker, eller vad man gör som vuxen, och inte heller finns det några skidbackar i närheten – jag gillar att det är vinter och att jag lyckats klä mig varmt. Ok, det ser för jäkligt ut men jag går till exempel mina kvällspromenader i ett vintrigt Bodafors och jag gör det utan att frysa.

Både jag och Lady gillar det där.

Att spela Pokemon och ha en hund är en förträfflig kombination, hon stannar för att nosa och jag passar på att fånga figurer samtidigt. Igår var jag ute med henne på förmiddagen, vår vanliga promenad, och sedan en sväng på kvällen. Det fungerar fint. Just nu ligger hon alldeles vid mina fötter och hon kan numera ligga kvar där om jag går och hämtar kaffe. Skönt att inte ha henne springades kring fötterna hela tiden.

Förutom att promenera åkte jag till Nässjö och köpte färg till tv-rummet.

Det kommer att bli det absolut dyraste rummet av alla. Totalt har det gått loss på nästan femtusen kronor. Väv, färg, rollers, maskeringstejp, takfärg – suck. Jag skickade ett sms till Janne vid lunch att han gärna fick hämta mig på Coloram när han slutade. Egentligen hade jag tänkt ta väskan med hjul på och ta tåget hem, men det fungerar bättre (för mig) om han hämtar mig efter sitt jobb.

Jag bakade bullar också.

För innan färginköpet gick jag till Ica och köpte massor av ingredienser för att baka ”galet goda bullar” som det stod i receptet. När de kom ur ugnen kändes det mest som ”jag slänger skiten”, idag till kaffet tänker jag nog mer ”oj, det var supergott”.

De blev ganska platta men jag bryr mig inte för de var nästan som godis.

Strax ska jag sätta upp maskeringstejp och börja måla. Jag får se när jag har lust att tala om vilken färg jag har valt, men tusen varma tack för att ni har svarat. Ibland tror jag att inte någon alls läser här. Jag kan avslöja att ingen har tipsat om färgen jag har valt.

När jag var på Colorama tog jag upp min mobil för att visa tjejen, som skulle hjälpa mig, hur jag kunde tänka mig. Bakgrundsbilden är Walle och jag – och hon kände igen honom. Det är så litet här. Ungefär som att den som Sara och Oskar hyrt hus av är gift med Jannes kusin. Det tog inte många månader innan jag förstod att de flesta här i samhället visste vem jag var och på Saras jobb (som hon var ny på vid den tiden) sa de ”aha..det är din mamma som köpte huset som var Petersens”. Jag tycker det är rätt trevligt och att många är involverade i olika föreningar som Janne är med i och att de känner igen Lady när jag är ute och knatar.

Fast nu en kopp kaffe till innan jobbet börjar.

Jag tror det är klart tills i morgon, då kommer både bilder på det (oh…skönt att få ordning på torpet igen – jag avskyr att ha möblerna från tv-rummet i hallen) och Walle som ska komma och sova över.

Kärlek!

Hemma

Hemma
Var hör jag hemma?

Nej, jag har ännu inte riktigt fallit in i min roll som Bodaforsare.

Igår slog det mig att jag behöver inte ta vara på varje minut med Janne för jag bor här nu och han bor fyrahundra meter bort från mig. Idag när jag steg av tåget i Nässjö tänkte jag att ”det här är min hemmastad just nu”.

Idag steg jag upp tidigt.

Efter frukost gick jag min vanliga runda med Lady. Något mer som slår mig och förvånar mig är hur skönt jag tycker det är med snö, snöfall och promenader utomhus när det är snö (i alla fall snö som ligger kvar).

Sedan for jag till Nässjö.

Det tar nio minuter med tåg och jag skulle till tandläkaren. Det kostade mig nästan tvåtusen och jag är tacksam för att jag sätter undan några hundralappar varje månad. Min tandstatus är hemsk, när jag var liten kan jag inte ens minnas att jag borstade tänderna och det resulterade i massor av hål och det är de hålen som nu brakar samman med jämna mellanrum. När Sara var liten var jag noga med hennes tandhygien (och min också vid den tiden), det resulterade i att hon inte hade några hål alls fram tills dess hon fyllde tjugoett (fast då å andra sidan ansvarade jag inte för hennes tandborstning).

Sedan blev det Ica.

Hurra för de hade både grönkål, polkabetor och gulbetor – nu blir det goda sallader i några dagar igen. Dessutom köpte jag en ”brännare” för i kväll ska vi smaska i oss muffins med lemoncurd i mitten och fransk maräng på toppen.

Jag har köpt en sådan tidigare.

Hur det gick till orkar jag inte skriva om, men jag höll på att sätta fyr på både mig själv och köket. Nu har jag en ny och nu tänkte jag att Janne får stå beredd med brandsläckaren!

Fast nu kaffe och njutning (det vill säga läsa) framför brasan.

Jag älskar livet.

Kärlek!

Lady

Lady

Hon är en border collie.

Jannes före detta sambo jobbade på ett ställe där Lady hörde hemma. Om jag har förstått det rätt så skulle hon skjutas för att hon jagat grannes får. Sambon räddade hunden genom att hon tog hand om den. Sedan flyttade hon till en lägenhet där man inte fick ha hundar och hennes och Jannes kontakt upphörde. Lady fick stanna hos Janne.

Han har blivit ägare till hunden och hon är registrerad på honom.

I höst blir hon tolv år och jag tror att alla i min omgivning fattar hur mycket jag tycker om henne. Vi tar det lilla lugna, hon och jag. Hon bor här så gott som alltid. När Janne och Krut kommer är Krut på henne hela tiden och vill leka, men hon har börjat bita ifrån.

Det är himla roligt att lära mig de signaler som hundarna skickar ut.

Jag är också himla stolt över henne, hon är följsam och till och med invandrarbarnen vågar klappa henne (de tycks generellt vara rädda för hundar). När jag hämtar Walle på skolan har jag alltid Lady med och han blir så glad över den uppmärksamhet han får när han håller i kopplet.

Vem som skulle kunna rasta henne för hon drar inte alls i kopplet.

Oftast ligger hon nära mig eller om jag är på språng i huset lägger hon sig på hundbädden i min stora hall där hon har utsikt åt alla håll.

Jag är stolt över att få vara en del i henne liv!

Kärlek!

Kanske

Solen strålar över Storesjön i Bodafors
Solen strålar över Storesjön i Bodafors

Kanske lossnade det igår?

Jag bara kände att nu får det vara nog och gick i pyjamas till efter lunch. Inte sagt att jag inte gjorde något, tvärtom – jag rensade och rengjorde kylen och det behövdes. Precis som mina fönsterrutor har jag hafsat igenom det tidigare när jag inte bodde här. Alltid så jäkla bråttom.

Så…ja, jag gick i pyjamasen och sorterade mat och torkade rent.

Sedan fixade jag med småsaker och först vid 13-tiden kopplade jag Lady och så gick vi Hälsorundan (det är kommunen här som har satsat på en sådan, en sträcka runt Bodafors) i långsamt mak. Jag mötte en kvinna, precis då gav sig Lady iväg några meter in i skogen och eftersom hon bara reagerar på min visselpipa (den är puts borta) och mina stora gester kom hon inte för hon hade rumpan mot mig. När jag kollade på kvinnan kom hon allt närmre och Lady stod där och nosade under en gren. Jag blev allt lite orolig för det finns en hel del människor som ogillar lösa hundar och så finns det hundrädda människor.

Fast så ropade damen på mig och sa ”jag är inte hundrädd, du behöver inte koppla henne”. Vi språkades vid en stund och jag berättade att Lady var nästan döv och anledningen till varför hon just då inte kom till mig. Kvinnan svarade att hon sett mig flera gånger och att jag alltid kopplat min hund. Fint, det är ett rykte jag vill ha för Bodafors är inte stort och långt innan jag ens visste vilka mina grannar var hade folk reda på att jag var Saras mamma och att Janne var hos mig lite för ofta för att bara vara vänner.

Men jag trivs fint.

Jag har inget att dölja. Igår kände jag alltså att jag kunde koppla av lite mer. Kanske för att jag slapp tiden att ha maten klar till Janne. Det får nog bli lite så framöver. Han lagar mat till sitt jobb och äter samtidigt och när det gäller mat-pengar kommer min kassa att återgå till det normala igen – nästan i alla fall. Vi får prova oss fram.

Idag ska jag städa badrummet.

Sedan blir det promenad och efter det ska jag göra en vegetarisk lasagne efter ett recept jag inte provat tidigare. Och förhoppningsvis ska jag sedan börja på lite papier maché igen. Det är något år sedan och det var så himla kul. Jag har lite idéer på figurer jag ska göra, vad det sedan blir är en annan sak.

Nu ska jag sätta fart på dagen!

Jo…fotbad! Jag ska hinna med ett fotbad också var det tänkt.

Kärlek!