Sybingo18 – en kasse

Systemkasse

Här är han, min älsklings-Janne!

Han önskade sig en kasse att transportera tio öl och två flaskor vin. Det är vad han köper när han är på systemet, dock inte varje vecka så ni vet. Inte ens var tredje vecka, det beror förstå lite på om det är fest på gång eller ej.

Jag har broderat ”Öl & Vin” på kassen”.

Eller broderat och broderat, en brodös skulle alla gånger kräkas om han eller hon såg det. Men…jag ska lära mig att brodera, jag lovar!

Mitt bidrag till ”tygkasse” på Sybingo18.

En dag mitt-i-mellan

Grillat i sommarvärmen
Grillat i sommarvärmen

Igår var Sara & Co här för mat. Janne också förstås.

Det var ovanligt mycket ”det var gott” och ”supergott” jag fick höra. Härligt. Speciellt för mig som först de senaste åren har lyckats med mat. Egentligen borde man får njuta av livet betydligt längre än vad jag har gjort, å andra sidan är jag en mycket lycklig och tacksam människa och har varit så de senaste åren.

Jag har sovit gott och ska bara hålla på med trädgården och läsa idag.

Det blir en skön dag mellan två mer stressiga dagar. Igår gick jag en promenad med Lady, putsade fönster, rensade ogräs i landet, gallrade i landet (funderar på hur jag tänkte jag när sådde frö av de rotfrukter jag inte har en aning om). Nåja. Jordgubbarna ger en stor skörd i år och hallonen är på gång. Mina blommor ser ut att bli fina, däremot tycks min nya rabatt under snöbolls-trädet inte riktigt vilja bli som jag tänkt.

Klätterkrassen har tagit över i två stora krukor.

Jag hade tänkt mig en vacker krasse som fint ”ramlar” ner från krukan med en vit pelargon i ena och en änglatrumpet i den andra – fast det är bara stora och fantastiskt vackra blad av krasse i båda. Min solros tar sig, jag är ju med i en tävling på jobbet. Jag försöker låta barnen kissa på den när de är här.

Men…idag är det bara jag, Lady och trädgården.

Jannes barn kommer i morgon så då ses vi inte mycket när de är här. Men i kväll kommer han och vi ska äta rabarberpaj. Han måste handla tills det att barnen kommer, så vi äter var och en för sig. Vi har en veckas ledigt ihop – jag och Janne. Han har sagt åt sina barn att de är välkomna hela sommaren utom just den veckan. Nu visar det sig att barnen bara kan komma den veckan och jag försöker få honom att ändra på ”vår vecka” och låta dem komma för att jag inte ska bli en ”jävla kärring som gör att vi inte får träffa pappa”. Men Janne tycks hålla fast vi att vi ska ha en vecka tillsammans han och jag. Frågan är om det är så himla bra? Å andra sidan är det den enda vecka vi har ledigt ihop och sett från andra sidan har vi mycket andra dagar tillsammans. Jag har i alla fall gjort ett försök (flera försök) att han ska ändra sig, men han håller fast vid sin inställning.

Nu ska jag sätta fart på dagen genom att sätta mig ner och läsa lite innan en dusch.

Kärlek!

PS På bilden har jag min nya blus! Vit, bomull, kortärmad och med broderier på (maskinbroderat förstås).

Ledig

Midsommardagens tur
Midsommardagens tur

Nu är jag ledig.

Det har jag varit förra veckan också, men det var mycket runt om. Idag har axlarna sjunkit ner dit de egentligen ska vara. Tyvärr var jag tvungen att åka in till Nässjö. jag tycker allt tid som inte tillbringas hemma eller på promenad är bortkastad tid. Fast kylen var tom och jag hade andra saker som måste köpas.

Jag gick förbi Kapp-Ahl och blev tusen kronor fattigare.

”Behöver du det här”, ställde jag mig frågan, men det var ändå något som jag vet jag kommer att använda flitigt – ja, jag hoppas det. I morse lyste solen fint, men nu är det molnigt. Det gör inget.

Strax ska jag börja med att hänga tvätt.

Dammsuga, fixa och greja. Mellan varven stickar jag. Det blir sill och potatis till middag, det är himla gott. Jag tror att Janne tittar ner och då bjuder jag honom på jordgubbar och grädde. Egna jordgubbar! De är goda och jag har plockat flera liter var och varannan dag.

Egentligen räcker inte landet till.

Jag har till exempel ingen sallad och jag fick offra raden med gulbetor. Bara en sådan sak! Men, till hösten tänkte jag köpa det där växthuset och sedan har jag frågat Janne om han vill hjälpa mig att sätta upp det. Det ville han. Om det går enligt planerna så är det klart att börja odla i till våren. Underbart!

Walle är annars min egen lilla bonde.

”Mormor, får jag komma och vattna”, ringde han om igår. Det var han som upptäckte att jag hade små gröna tomater (som ska bli röda) i mitt mini-växthus. Fantastiskt. Jag är lyckligt lottad och väldigt tacksam för det.

Nu vidare i dagen.

Kärlek!

Söndag

Höglandsleden

Janne har åkt hem till sitt.

Han bor bara fyrahundra meter bort och det är rätt bekvämt för oss båda. Det blir alltid lite tomt när han har åkt efter det att vi tillbringat flera dagar tillsammans. Det har varit en fin midsommar.

Jag föredrar lugn och ro.

Alla är vi olika och jag har länge, i många år, försökt att vara som de allra flest med att träffas och umgås, leka lekar och så vidare – men det bästa för mig är just en sådan här midsommar. Lugna frukostar, småprat, långa turer med kartan för att sedan äta god mat och somna som en stock. Idag vilade vi en stund efter maten, jag somnade i Jannes armar och det känns tryggt och fint.

Nu ska jag småpyssla lite innan jag sätter mig för att sticka ett par vantar.

Faktiskt tänkte jag sticka lite julklappar framöver. Handstickade vantar är inte fy skam. Nåja. Det blir förstås även andra paket. I julas firade jag och Janne med Sara och hennes familj och med Jannes dotter och hennes familj. Jag hoppas de hade det bra och jag hoppas de vill göra om det.

Idag gick vi höglandsleden.

Eller mer rätt, en liten del av leden. Vi började vi Broarp och gick till Isåsa. Det blev knappt två mil. Tanken var att gå längre, och när vi körde iväg i morse var det mulet och ett perfekt väder, men så klarnade det upp och värmen var allt för häftig för hundarna. Vattnet vi hade med försvann i en rasande fart och vi fick be en kvinna som fixade med sin trädgård om lite påfyllning.

Nu ska jag vidare i livet.

Kärlek!

Baka och laga mat

Leilas kakor
Leilas kakor

Alltså…inte vet jag vad som har hänt men jag har blivit en riktig hejare på att laga mat och baka.

Idag hade vi till exempel bearnaise och jag gjorde pommes med min mandolin som jag sedan körde i air-fryern. Till kaffet har vi ätit chokladkakor som jag stoppade ner i en glasburk som står fint på köksbänken. Jag lagar vegetarisk mat så det står härliga till och när barnen smakade det för första gången utbrast Walle ”det är det godaste jag ätit i hela mitt liv”. Lillebror föll in i kråksången.

Dagen i dag har varit sådär.

Lite ledsam men i det stora hela kärleksfull. Jag tänker på en sak som gjort mig lite ledsen men som följdes av annat som uppvägde det hela. Märkligt att det är så lätt att ledsna till av dåligt när det finns fyrdubbelt upp av motsatsen!

Jag och Janne tog en sväng till Haraldstorp.

Sara sa inte ett ord om mina glasögon. Inte ett ord. Ok, jag vill inte att hon ska ljuga men det var så tydligt att hon avskydde dem. Vi har olika smak om det mesta, men glasögon köper jag ungefär vart femte år i bästa fall och hon kunde i alla fall fått ur sig ”fin färg”.

Trist. Det gjorde mig lite småledsen.

Men, det viktigaste är nog att Janne tycker att de passar mig. Han var riktigt vältalig när han såg mig med dem på för första gången i går. Janne är också en sanningssägare. Han har sagt att jag inte ser ut som en fotomodell – och det gör jag ju inte, men i mina ögon är han så gott som en sådan. Jag tänker att skönheten sitter i betraktarens ögon. Han sa ”du har många andra bra kvalifikationer”. Jag får väl glädjas åt att han vägrar ljuga (hur ska du annars veta när jag talar sanning, sa han – och det har han ju rätt i).

Nu ska jag vidare i kvällen.

Sara, Oskar och barnen är på fest i kväll och Janne ska vara chaufför. Snälla Janne. Nu ska jag gå och krama om honom.

Kärlek!

Nya glasögon

Minsann - nya glasögon
Minsann – nya glasögon

De senaste femton åren har jag haft glasögon som knappt synts.

Det har jag gillat. Fast nu valde jag ett par som var lite mer synliga och kanske tuffare. Jag gillar dem verkligen. Förutom att de har större glas och kanske därför fungerar bättre med mina synfel så valde jag ett par som jag alltid önska mig – runda och bruna. Redan när jag var runt tjugo var de där sköldpaddsfärgade populära. Det har kommit och gått och nu gjorde jag slag i saken.

Jag ångrar inte valet en sekund.

Idag har jag bjudit Janne på mat. Rullader fyllda med knaperstekt bacon, gul lök, fransk senap och persilja. Gräddsås och ris samt min finfina sallad. Jag köpte ju en riktigt fin mandolin, och då menar jag inte att den ser fin ut istället tänker jag på att den är i mästerklass, och nu har jag äntligen lärt mig att behärska den. Kanske inte så svårt, faktiskt inte alls, men däremot tror jag att lösningen var att jag numera förvarar den lättåtkomligt.

Strax ska jag slå mig ner i soffan och läsa lite.

Men först ärenden till mamma och pappa. De har tydligen beställt Viasat för massor av pengar och sedan kunde de inte ta sig till affären och lämna in Lotto. Suck. Nu sitter jag i kö för att höra hur det står till med Viasat och hur jag kan lösa det hela. Mamma förstår inget och pappa hör inget.

Ha en riktigt skön fredag, det tänker jag ha.

Kärlek!

Dagarna

Dagarna
Dagarna

Onsdag.

Jag funderar mer och mer på hur det ska gå att jobba heltid. Inte för egen del utan mer hur jag ska orka med att vara social utanför arbetstid? Jag är ju van vid att jobba hårt, det är inga problem, men jag är också van vid att bara vara för mig själv när jag har avverkat ett arbetspass.

”Nu får du se hur det är”, sa Janne.

Som om jag inte jobbat heltid i hela mitt liv! Och dessutom alla skollov från det att jag gick i sjuan. Vi träffas inte speciellt ofta just nu, han jobbar och jag tar hänsyn till det, men när jag också ska börja på dagtid – hur ska det gå? När kommer jag att ha tid över till mig själv? Eller blir det en evig stress med att städa, tvätta, diska och fixa när det finns en liten stund över?

Å andra sidan får jag se, det är inget som jag kan oroa mig för redan nu.

Jag hade utan problem kunnat vara hemma resten av mitt liv. Njuta av brasan en kall morgon som i dag, läsa, promenera, laga mat, städa, tvätta, sy, sticka, passa barn, följa Walle till skolan, låta Helmer sova över – ja, allt det där som jag gillar. Men nu måste jag tänka på min ekonomi.

Tursamt är jag pepp på jobbet.

Jag ser fram emot måndagen. Lite av att vara ny på jobbet ställer inte stora krav på mig som person mer än att jag ska följa med och att jag ska vara trevlig. Jag har sju veckors utbildning och jag ska försöka vara på alerten och blir riktigt bra på mitt arbete.

Fast nu ska jag sätta mig med min bok.

Idag ska jag sortera kvitto. Jag har en mapp där jag stoppar ner alla kvitton (förstås inte mat, fika eller annat sådant) och vart fjärde år eller så måste jag sortera för då har mappen blivit för tjock helt enkelt. Jag ska gå igenom några mappar som jag har sparat idéer från olika intressen samt lite annat som måste göras.

Jag har en listan och den bockar jag av allt efterhand.

Ikväll kommer Janne och hämtar mig, vi ska se på film om jakt. Ibland tänker jag att jag är egoistisk, men det stämmer inte. Jag gör mycket för att vi ska vara tillsammans, jag fixar mat som han tycker om, jag går och lägger mig för han är trött och ska upp och jobba när jag kanske egentligen hade velat äta vegetariskt eller sitta uppe på kvällen och läsa.

Det kan jag förstås göra ändå, men om man är två måste man kompromissa.

Vi får se framöver hur vi formar vårt liv. Sambo blir vi inte i första taget, det finns olika anledningar till det. Jag skulle bli galen av att höra tv-ljudet varje kväll när jag bara vill ha tystnad – bara en sådan sak! Dessutom tror jag att hans barn föredrar att vi är särbo. Sara tycker vi ska flytta ihop, men det gör jag först när jag är helt säker på att vi kan samsas och att jag mår bra av det. Hur han mår av att bo ihop måste han ansvara för. Dessutom har vi det bra som särbos, det är fortfarande en förälskelse och jag både har kakan och äter den på samma gång. Det är perfekt att vara särbo i alla fall just nu.

Äh…mot bok och kaffe!

Kärlek!

 

Hyllan

Hjälmarna på plats
Hjälmarna på plats

Tvättstugan – jag förstår inte hur den kan fyllas med prylar som den gör.

Det är inte skräp utan mer sådant som ska vidare, lägg sedan till slitna kläder jag har trädgården, odling, pelargoner och annat. Vedkorgen som jag borde göra något åt för den skräpar ner alldeles förfärligt (eller mer rätt ramlar det ner små flisor av ved och bark genom korgen).

Och så hjälmarna.

Till Walle, mig och Helmer. Varför kan inte hjälmar skickas mellan mitt och deras hem? Det fungerar inte och jag är ganska noga med att be att få tillbaka om jag lånar ut någon för att Sara och Oskar har glömt till dagis. Det är mycket bekvämare så här. Det finns ytterligare en hjälm men den ligger ute i garaget.

Varför har jag inte mina hjälmar där?

Alltså, det är ju där cyklar, snowracers och annat finns. Det är mycket bekvämare att skicka ut barnen fullt ”monterade” för att cykla eller skejta när de redan har hjälm på sig. Alltid är det något jag måste in och hämta eller är ett av barnen inte riktigt klart och så springer den förste ut.

Men Janne, min fina älskling, kom på idén med en hylla ovanför dörren.

Hyllan hade jag tidigare i tv-rummet. Den fanns på plats och så jäkla snyggt det blev! Någon har sagt att jag måste göra om tvättstugan för tapeten är bedrövlig. Faktiskt bryr jag mig inte ett dugg, däremot ska jag i sommar se till att flytta tvättmaskinen och ställa torktumlaren ovanpå den för att frigöra lite mer plats.

Helst skulle jag vilja ha något bra som jag kan ställa Lady på och duscha av henne när det behövs.

Fast nu ska jag vidare i dagen.

Janne har åkt till sitt. Söndagsångest har jag inte, men jag har lite svårt de första timmarna efter att vi skilts åt. Han ska ju hem och fixa matsäck till i morgon och som han brukar säga ”jag har ju mitt att fixa”. På tisdag ska vi ses igen.

Det är fint för då får jag känna en liten längtan efter honom.

Kärlek!

Här har ni mig

20180218_094847

Ok, här kommer en bild av mig som jag råkade ta och som jag tyckte blev bra.

Inget filter, ingen redigering. I min nya kavaj och nya scarf. Den gamla jag hade, den enda ”fina” som kostat några hundra, tvättade jag av misstag och det blev bara skrot av den. På rean köpte jag den här istället och jag älskar den, precis som kavajen. Det är investeringar till nya jobbet.

På tal om jobbet.

Det skulle komma ett anställningsbevis för någon vecka sedan, så skrev de i ett mail. Det har inte kommit, men efter kontakt med HR på Polismyndigheten skickades det i torsdags så nu väntar jag på något trevligt  i postlådan.

Det händer mycket fint i veckan som kommer.

Det är två veckor till som jag har ledigt och nu borde jag väl ändå kunna koppla av. Janne pratade om nästa vecka och möte och annat han har, det gör mig lugn att inte få det levererat samma dag eller kväll.

Måndag: Anställningsbevis med posten, finlir i tv-rummet och veterinärbesök för Lady och Krut.

Tisdag: Jönköping. Jag ska köpa duschkräm och annat på ”Rituals”, dofta gott är bra för självförtroendet. Därefter ska jag gå till den lilla symaskinsbutiken vid stationen och köpa min overlock. Efter att ha sparat i flera år (städpengar som jag får av pappa eller mamma då och då) har jag nu fått ihop till maskinen. Pepp! Och fint att träffa den där tjejen som jag gillar så mycket.

Onsdag och torsdag: Öppet för roligheter.

Fredag: Mys med Janne Älskling. Lägenheten går över till köparen. Min första lön som jag på över fyra år bara har ett boende och utgifter som följer med det – alltså, pepp på hur det ska kännas.

Lördag: Utflykt med Janne.

Söndag: Wee…jag ska gå på sykurs (fast egentligen är det bara en träff i Nässjö för syglada personer) med Ida. Jag tar tåget in och Janne hämtar mig på kvällen.

Vilken fin vecka! Och promenader blir det med Lady varje dag.

Kärlek!