Cykel

Vi räds inte lite skit – jag och Walle

Just nu blir det inte mycket cykel.

Men jag längtar! När jag är ensam på cykel eller cyklar med Janne och får sträcka ut ordentligt, när jag känner hur musklerna i rumpan och låren orkar att ta i – inte så det svider, bara känna hur starka de är – känns underbart.

Igår var vi i Eksjö igen.

Så fint att jag kan göra något med Walle. Tänk att jag har bil och kan lasta våra cyklar och åka iväg. Han och jag. Efteråt, när jag lastar på cyklarna, sätter han sig på sin plats i bilen och plockar fram fikat jag har gjort åt honom. Yoghurt med musli och så tre stycken Ballerinakex. Sedan startar vi och kör hemåt. Helt underbart.

Igår när jag kom ringde jag mamma.

Jag tände en brasa och så pratades vi vid. Egentligen skulle jag hunnit ringa Oskar också, men det fungerade inte. Och jag ska träffa Janne på onsdag, då ville Sara och hennes familj komma. Hur jag än vänder och vrider på det så blir det alltid för mycket.

Men, jag kämpar på att få en balans mellan broms och gas.

Kärlek!

Sy

Stickpåse på gång

Repet fick jag av en syjunte-kompis

 Att sy är inte alltid så enkelt.

Det ser lätt ut, men det är inte riktigt så. Igår var jag på första träffen på Vuxenskolan, jag och andra kvinnor träffades i en lokal och sydde. Alla, precis alla, hade mycket erfarenhet och det syntes hur fint de fick ihop sina alster. Men jag är på väg!

Jag är glad att jag fick en stickpåse klar.

Den är gjort i dubbelt tyg och jag valde ett ganska stadigt sådant. Det är sällan jag är nöjd med det jag skapar men i går var jag nöjd – både för resultatet och för att jag blev klar.

Beskrivningen hittar du här.

Igår hade jag en bra dag.

Efter frukost testade jag min cykel för första gången. Det har varit annat som kommit emellan men igår… Och det gick lätt och fort trots att jag var ovan. Det var till och med så att jag for om Janne i en uppförsbacke, jag tyckte han trampade för sakta och drog om! Vi avverkade två mil på femtio minuter. Bra gjort av mig som är ny på cykel, i alla fall på en racer. Det gick lite si och så i början för var gång jag skulle växla ner så tog jag i på ett sätt att cykeln vinglade till. Jag vet att det kan ta några repor innan det sitter. Dessutom kändes det som om den tog över flera växlar (kugghjul eller vad det heter) när jag växlade ner. Med andra ord blev det flera steg lättare och det är inget som gynnar själva flytet i cyklingen.

Idag har jag varit på återvinningen. Jag har hunnit sticka, vara på bibblan, handla och nu ska jag laga mat på en gul squash, egenodlad av en planta jag fick av Ida.

Det ska förhoppningsvis bli lite sy och en tur på cykeln.

Jag har inga bra kläder att cykla i, men jag drar på mig vardagskläder och drar ett par träningsbyxor över cykelbyxorna. På fredag ska jag och Janne till Jönköping för både han och jag behöver t.ex. handskar. Dessutom ska jag kolla om det finns en bra cykeljacka, vattenflaska och kanske varma överdragsbyxor till att cykla i.

Nu ska jag laga mat!

Kärlek!

PS Jag funderar mycket på det som hände i förra veckan. Hur är det med kritik? Om det är svårt att ta kritik, har jag då bekymmer med mitt ego?

#sybingo18

Ny cykel

Min nya cykel

Genom att lägga ihop städpengar sedan flera år, spargrispengar och födelsedagspengar från min 60-årsdag har jag köpt en ny cykel.

Ok, jag snodde en tusing från matkassan. Jag älskar min mtb, men när jag cyklar med Janne har han en racer och han väljer förstås alltid asfalt. Det gör att jag inte har de minsta chans att ligga först. De tjocka mtb-däcken suger sig fast i asfalten medan Jannes tunnare däck är mer optimala.

Den här gången gick jag inte efter hur cykeln såg ut.

Istället har jag utifrån tekniska uppgifter valt ut en cykel i min prisklass. Den blev trist grå och dessutom i storlek 58 cm istället för 55 cm som jag tänkt från början. Det är på Cykodelen i Nässjö som jag köpt min fjärde cykel av honom. Han skickade sms till mig om ”jag tror cykeln blir för liten, kan du komma inom och prova”. Det ger ägaren en stor trovärdighet för mig.

För att piffa cykeln lite valde jag att linda handtaget i rött.

Det finns nämligen en liten röd strimma på sadeln och ekrarna är vid ventilen röda. Jag hämtade den i onsdags, men hann inte cykla för jag skulle laga mat eftersom Janne skulle komma. I torsdags var jag allt för trött på förmiddagen och slutade inte förrän vid åtta på kvällen. Igår, fredag, skulle min premiärtur gå av stapeln. Men jag kunde inte växla.

Min tanke var att något blivit fel när de lindade handtaget.

Därför lastade jag på cykeln på bilen och tänkte köra in med den till cykelhandlaren. Tursamt nog upptäckte jag hur man skulle göra, lastade av cykeln men hann inte dra en repa. Tidigare på dagen tog jag istället mtb och körde min mätrunda om Röd och kapade tiden med en minut.

Idag är det lördag.

Tyvärr är hela dagen upptagen, i morgon väntar sykursen men jag hoppas att jag kan få ta en provtur på måndag.

Fast nu ska jag in i duschen. Dessa tider!

Jag måste göra tid för att vara själv och hämta andan.

Kärlek!

Cykel & Introvert

Min nya cykel

Hela förra veckan var jag och Janne tillsammans.

Vi gjorde roliga saker som cykla längs med Göta kanal, cykla Visingsö runt, bjöd hem vänner på korvgrillning och kubb, bjöd Oskar och barnen på mat två gånger – ja, det var en bra vecka. Men sedan tog mina krafter slut.

Jag orkar inte umgås hela tiden.

Bättre man än Janne kan jag inte få, det finns helt enkelt ingen som är bättre på något sätt. Ändå orkar jag inte. Jag måste få vara ensam och jag avskyr att det alltid är jag som ber om det eller föreslår det. Men, jag är introvert och jag har lovat att jag inte ska göra våld på mig själv genom att bita ihop. Vi är vuxna människor och jag har lika rätt att få vara själv, ge tid åt att hålla ordning och städa, ge tid åt att läsa, slippa prata och så vidare.

Janne har aldrig protesterat men jag är rädd att han ska tröttna på det.

Jag tror inte han egentligen förstår hur det är att ha ett så stort ensamhetsbehov som jag har. Vi får helt enkelt ta en dag i taget. I kväll kom han oanmäld och stannade en stund, jag antar att jag får vänja mig vid att han bara kommer. Fast nu ska vi inte träffas förrän på fredag kväll och då ska jag vara hos honom. Även om jag går hem på kvällen för jag ska jobba tidigt dagen efter.

Det är obeskrivligt skönt för mig att ha en kväll för mig själv.

Jag går här i min ensamhet, vilar i tystnaden och lider lite av värmen. Vilken värme! Lyckosamt är det svalt på jobbet. I morse, vid fem, var det femton grader men efter det drog det på ordentligt igen. Låt det bli en vecka med ösregn.

Nu ska jag vidare i dagen.

Eller kvällen för att vara mer rätt. Bilden visar min nya cykel. Vi har cyklat lite mer än tre mil per kväll de senaste dagarna. Längs med Göta kanal blev det fem mil och på Visingsö tror jag att vi landade tre mil. Min nya cykel…ja, jag är fortfarande nervös för att jag köpte den, men det har varit så himla sköna turer de här kvällarna.

Nu ska jag vidare…..

Kärlek!