Snö i mängder

fågelbordet
Snö i mängder

Jag har kort om tid.

Några timmar ledigt för att hinna städa och tvätta. Vid lunch kommer Janne och vi ska göra något fint, vi ska ut i skogen och grilla korv. Härligt. Just nu torkar golven så jag tog mig en liten stund att skriva.

Jobbet är intressant.

Men jag är fullkomligt utmattad med att hålla rätt tider, buss och tåg, nya kunskaper men kanske framför allt alla nya människor gör att jag dränerar mig själv. Igår missade jag tåget hem och var hemma först strax efter sex. Vid sju kom Janne, innan dess hann jag in i duschen och tända en brasa, brygga mig en kopp kaffe men sedan var orken slut.

Är det värt det?

Jag tror det. Just nu är jag inte i rätt fas att bestämma det, fråga mig om ett halvår. Då är jag förhoppningsvis inne i arbetet på ett sätt att jag kan säga att det är ok. Något jag måste skaffa mig – tyvärr – är en bil. Det är fullkomligt omöjligt att få ihop mina arbetstider med buss och tåg.

Trist det där.

För ju mindre tåg och bussar som finns att tillgå ju mindre folk kan åka och ju mer drar de in. Jag har verkligen försökt tänka ut något bra men det fungerar inte hur jag än vänder och vrider på det. Jag måste ha en bil.

Det jag tänker på är pengarna förstås.

Inte nog med att jag betalar nästan femtusen extra i skatt för att jag har två löner (alltså femtusen extra förutom den vanliga skatten på båda lönerna och jag är inte någon höginkomstagare) utan jag måste betala för en bil också. Om jag lägger de utgifterna på min lön från Polisen så är det inte mycket kvar. Men…eftersom jag inte går i pension nu så ökar summan mot om jag skulle ta ut den nu, jag har chans att spara och jag kan leva på lönen trots alla extra utgifter.

Nästa vecka ska vi få lärdom om juridiken som krävs.

Ni vet typ straff och brott. Jag tror att nästa vecka blir mindre energikrävande för nu har jag träffat människorna, jag vet hur jag kan ta mig dit med tåg och buss (kontorstid nu när jag går kursen).

I morgon måste jag läsa och studera.

Jajamänsan! De kräver det också. Men jag vill ju klara det där examensprovet.

Nu ska möblerna ställas till rätta och sedan ska jag börja så mina fröer i vänta på Janne.

Kärlek!

Annonser

Symål 2018

symål.jpg

Om jag fick göra om mitt liv skulle det bli annorlunda när jag var ung.

”Fredrika på vinden” gör det som jag skulle valt om jag fick välja om. Men nu är det som det är och jag älskar mitt liv och har gjort extra mycket de senaste tolv åren.

I morgon åker jag till Jönköping för att köpa symaskin.

Min mamma tycker det är onödigt och jag själv tycker kanske det också. Ekonomiskt är det inte försvarbart eftersom jag knappat kommer att sy så mycket att det lönar sig. Men jag har sparat pengarna till detta, jag är nyfiken och jag vill. Ibland räcker det.

”Fredrika på vinden” har satt upp vettiga symål för året. Jag tänkte göra likadant, men inte riktigt lika ingående och genomtänkt, det blir bra ändå.

Målet 2018 för mina syprojekt.

1) Jag ska sy ett projekt (plagg, något i lappteknik eller annat) i månaden. Det är ett rimligt mål tycker jag.
2) Jag ska gå på syträffen med Ida varannan söndag, då syr de mellan 13.30 till 17.30 – förutom en fika är nog alla effektiva och jag tror jag kommer att uträtta en hel del då eftersom inget annat distraherar.
3) Jag ska sy två shorts till mig själv, det finns inget svårare än att hitta shorts som passar – är de inte för korta sitter de åt eller är det för stora i midjan. Jag ska sy två par som passar mig fint.
4) Jag ska sy en topp som jag hittat mönster till, den har volangkant längst ner.
5) Jag ska sy ett lapptäcke till Helmer.

Kanske jag fyller på listan längre fram. Men som det är just nu känns det bra att ha lite punkter att luta sig mot.

Kärlek!

PS I mitt kök finns ett stort skafferi, där har jag mina tyger och annat som hör till. Skafferiet finns i ett trångt skåp där mjölpåsarna ramlar ner på det som står på en bänk inunder. Jag har slagit sönder en fin lykta på grund av det – numera finns inget ömtåligt där.