Söndag

Bockarp

Jag har bestämt mig för att köpa en gräsklippare.

Ja, en hand-gräsklippare. Bara för att få gräsmattan på framsidan extra fin. Idag efter frukost åkte jag till Vetlanda och köpte en för det presentkort jag fick av jobbet när jag slutade. Gräsklipparen är toppen, men det saknas en mutter som gör att jag inte kan använda den. Så jäkla trist.

I morgon arbetar jag mellan 9-18 och hinner inte köra in och byta den.

De har antagligen inte öppet den 1:sta maj. Suck. Men skam den som ger sig. Efter den fadäsen gick jag en lång runda med Lady, när jag var nästan hemma ringde Oskar och undrade om jag kunde hämta Walle från ett kalas.

Han och jag somnade tillsammans på soffan en liten stund.

Sedan var vi ute och grävde i nya potatislandet. Massor av sten. Sten och sten och sten… men jag ger mig inte. Janne suckar trots att jag jämt säger att han är inte ansvarig för mitt hus eller min tomt. Men jag måste säga att jag blir glad om han vill hjälpa till med de största stenarna.

Det blir en fint potatisland.

När jag har grävt klart ska jag gräva en gång till, då ska jag fylla den med Bokashi. Jag har några hinkar så det lär blir krut i landet. Å andra sidan tänkte jag att jag kanske skulle kunna spara det blivande västhuset där jag ska ha drivbänkar. Inte för att jag hinner odla nu, men gott om daggmask lär det bli.

Nu ska jag sticka en liten stund innan det är dags för att sova.

Kärlek!

Annonser

Prinsessan på ärten

Prinsessan på ärten

Två lediga dagar.

Idag är det grå moln på himlen och regnet droppar ner, men jag är inomhus. Jag tänkte städa, fixa, pyssla med min odling och laga mat till nästa vecka.

Jobbet känns superbra och det gör mig glad.

Nu ska jag vidare i livet!

Kärlek!

Godermorgon

Det där med snö
Det där med snö

Det hinns inte mycket mer än att stiga upp, åka till Nässjö, lyssna på föreläsarna, åka hem, fixa mat och diska, plugga och sedan sova. Igår fick vi gå lite tidigare än schemat visade, det var för att vi skulle plugga hemma. Kommentera gärna om ni vill, svaren kommer så småningom. Jag hinner inte just nu helt enkelt.

En stunden står allt glasklart för mig för att i nästa stund inte fatta något alls.

Det vi håller på med nu är att få en inblick i brott och Brottsbalken. Vad är ett brott? När är det inte ett brott? När medverkar man till ett brott. Böckerna är tjocka och listan lång.

Janne var här en stund i går kväll.

I måndags hämtade jag Lady och gick en lång runda med henne, sedan åt jag gott och duschade (fast i omvänd ordning om det nu har en betydelse)innan jag lämnade tillbaka henne till Janne. Helst skulle jag vilja ha Lady här jämt. Hon ligger gärna kvar när Janne ska åka och för någon dag sedan spelade det ingen roll hur mycket han kallade på henne för hon kom inte till honom när han skulle åka och jag var kvar. Fina Lady.

Jag har nästan övertalat Janne att bygga en hundgård och isolera halva garaget.

Då kan hon vara kvar hos mig jämt. ”Hon lever inte så länge till”, sa min mamma. Men det spelar ingen roll, jag ser ju på henne att hon vill vara kvar här – slippa Krut som vill trissa upp henne och leka, ligga i värmen framför brasan, bli klappad av mig och vara med på ett sätt som hon inte får (för Krut) hemma hos Janne.

Fast nu ska jag plugga. Det handlar om mord, dråp, misshandel och andra ännu värre saker.

Håll en tumme att jag har gjort rätt som gav mig in på det här nya jobbet.

Kärlek!

Vitt

alltdetvita.jpg

 Det är så himla vit snö här på småländska höglandet.

Jag är van vid lite snö som snabbt smälter och blir skitigt. I Skåne grusas och skyfflas det så fort det kommit en millimeter snö. Här är de mer förnuftiga, tycker jag, när det gäller snösvängen.

Allt detta vita älskar jag.

Jag och Lady på nattpromenader med svart himmel och vit snö. Det är med förundran jag ser hur trottoarer är dekorerade med vit snö. Vitt, vitt och vitt. Ok, det finns delar i samhället där jag får gå ute på gatan för det ligger halvmeters snövallar – men det gör inget. Jag älskar det.

Idag har jag hunnit med en promenad med Lady.

Nu sorterar jag bland mina tyger för jag ska ju på sykurs på söndag. Jag funderar på vad jag ska sy där och då, inser att det är bäst med små projekt för att jag ska kunna känna att jag har gjort något.

Fast nu gott kaffe.

Om en timme ska jag hämta Helmer på dagis, han ska sova hos mig i natt. Mys. Han älskar pussel och jag tror vi ska ta tåget in till Nässjö i morgon och köpa ett nytt sådant. Sedan kanske vi bakar bröd eller något annat. Idag ska vi ha små köttbullar med riven parmesan i smeten och till det pasta (förstås). I kväll blir det nog barn-tv och till det får vi ju ha lite godis.

Kaffe!

Kärlek!

Bra grejor

anställning
Anställningsbevis

Idag är en bra dag.

Tänk som det kan bli! Det har hänt flera superfina saker och en lite mindre bra. En tar jag och berättar om i morgon, men här kommer resten.

Igår skottade jag snö.

Mängder med snö som snöröjarna hade lagt upp längs med gatan, därför kom postbilen fram till lådan. Idag fick jag mitt anställningsbevis. Hurra! Jag är så pepp på nya jobbet och jag hoppas att jag kommer att trivas och att mina nya kollegor kommer att tycka jag är ok. Ännu har jag inte hunnit läsa den information som finns med i luntan av papper. Det skulle kommit i går, men postbilen kom inte fram på grund av snön.

En annan bra sak som jag verkligen gillar är att jag har mött människor!

Alltså, jag är ju nyinflyttad så när folk stannar och pratar med mig blir jag himla glad. På promenaden med Lady mötte jag Britt och Kenneth, han är egentligen pensionär men jobbar på kommunen under vintern för att hjälpa till att röja snön. Kul att han säger ”jag kommer och kör på trottoaren utanför ditt i morgon”, just sådana ord gör att jag känner att jag hör hemma i samhället.

Jag dejtade Janne ikväll.

Det är super att vara särbo. Det var lite snålt med tid så jag var nyduschad, hungrig och frusen när jag kom till honom, men han bjöd mig på en whiskey och så blev jag varm. På vägen upp till Janne kom Anna-Lena och bytte några ord med mig, hon är min fina granne. Sedan stannade en bil när jag var halvvägs, det var Roffe som är Jannes bror. Vi bytte några ord och så gick jag vidare. Då stannade en annan bil, det var Sara och Oskar med barnen – fast vi kunde bara byta några korta ord innan det kom en bil bakom och de var tvungna att köra.

Nyinflyttad och tre stopp på vägen till Janne med snälla människor som vill byta några ord med mig. Älskar!

Det som inte var positivt, vad var det?

Jo, Lady rullade sig i skit ute i skogen. När vi kom hem fick hon vackert stanna i tvättstugan medan jag lade ut ett badlaken i duschen och sedan med henne kopplad petade in henne där och duschade av halsen från rävskit (trodde Janne). Det är andra gången hon rullat sig i skit och jag har fått skura både henne och koppel.

Fast det är ok ändå, hennes instinkter skulle jag tro.

Nu ska jag njuta av mitt kaffe. Det har hänt ytterligare bra saker men det tar jag i morgon.

Kärlek!

Lady

Lady

Hon är en border collie.

Jannes före detta sambo jobbade på ett ställe där Lady hörde hemma. Om jag har förstått det rätt så skulle hon skjutas för att hon jagat grannes får. Sambon räddade hunden genom att hon tog hand om den. Sedan flyttade hon till en lägenhet där man inte fick ha hundar och hennes och Jannes kontakt upphörde. Lady fick stanna hos Janne.

Han har blivit ägare till hunden och hon är registrerad på honom.

I höst blir hon tolv år och jag tror att alla i min omgivning fattar hur mycket jag tycker om henne. Vi tar det lilla lugna, hon och jag. Hon bor här så gott som alltid. När Janne och Krut kommer är Krut på henne hela tiden och vill leka, men hon har börjat bita ifrån.

Det är himla roligt att lära mig de signaler som hundarna skickar ut.

Jag är också himla stolt över henne, hon är följsam och till och med invandrarbarnen vågar klappa henne (de tycks generellt vara rädda för hundar). När jag hämtar Walle på skolan har jag alltid Lady med och han blir så glad över den uppmärksamhet han får när han håller i kopplet.

Vem som skulle kunna rasta henne för hon drar inte alls i kopplet.

Oftast ligger hon nära mig eller om jag är på språng i huset lägger hon sig på hundbädden i min stora hall där hon har utsikt åt alla håll.

Jag är stolt över att få vara en del i henne liv!

Kärlek!

Kanske

Solen strålar över Storesjön i Bodafors
Solen strålar över Storesjön i Bodafors

Kanske lossnade det igår?

Jag bara kände att nu får det vara nog och gick i pyjamas till efter lunch. Inte sagt att jag inte gjorde något, tvärtom – jag rensade och rengjorde kylen och det behövdes. Precis som mina fönsterrutor har jag hafsat igenom det tidigare när jag inte bodde här. Alltid så jäkla bråttom.

Så…ja, jag gick i pyjamasen och sorterade mat och torkade rent.

Sedan fixade jag med småsaker och först vid 13-tiden kopplade jag Lady och så gick vi Hälsorundan (det är kommunen här som har satsat på en sådan, en sträcka runt Bodafors) i långsamt mak. Jag mötte en kvinna, precis då gav sig Lady iväg några meter in i skogen och eftersom hon bara reagerar på min visselpipa (den är puts borta) och mina stora gester kom hon inte för hon hade rumpan mot mig. När jag kollade på kvinnan kom hon allt närmre och Lady stod där och nosade under en gren. Jag blev allt lite orolig för det finns en hel del människor som ogillar lösa hundar och så finns det hundrädda människor.

Fast så ropade damen på mig och sa ”jag är inte hundrädd, du behöver inte koppla henne”. Vi språkades vid en stund och jag berättade att Lady var nästan döv och anledningen till varför hon just då inte kom till mig. Kvinnan svarade att hon sett mig flera gånger och att jag alltid kopplat min hund. Fint, det är ett rykte jag vill ha för Bodafors är inte stort och långt innan jag ens visste vilka mina grannar var hade folk reda på att jag var Saras mamma och att Janne var hos mig lite för ofta för att bara vara vänner.

Men jag trivs fint.

Jag har inget att dölja. Igår kände jag alltså att jag kunde koppla av lite mer. Kanske för att jag slapp tiden att ha maten klar till Janne. Det får nog bli lite så framöver. Han lagar mat till sitt jobb och äter samtidigt och när det gäller mat-pengar kommer min kassa att återgå till det normala igen – nästan i alla fall. Vi får prova oss fram.

Idag ska jag städa badrummet.

Sedan blir det promenad och efter det ska jag göra en vegetarisk lasagne efter ett recept jag inte provat tidigare. Och förhoppningsvis ska jag sedan börja på lite papier maché igen. Det är något år sedan och det var så himla kul. Jag har lite idéer på figurer jag ska göra, vad det sedan blir är en annan sak.

Nu ska jag sätta fart på dagen!

Jo…fotbad! Jag ska hinna med ett fotbad också var det tänkt.

Kärlek!