Lady

Lady fyllde tolv år i måndags
Lady fyllde tolv år i måndags

I måndags fyllde Lady tolv år.

Kanske tror någon att jag gjorde en hallontårta till henne? Nix. Lady och Krut får samma mat jämt av Janne och det är hans åsikt att så ska hundarna ha det. Helt ok för mig.

Tolv år den 9 juli.

Det är strongt. Janne påminner mig då och då att hon kommer att dö inom de närmaste åren och att det kan gå fort. Jag blir ledsen bara jag tänker på det.

Älskade Fina Lady.

Annonser

Kvällen innan midsommarafton

cropped-smultron.jpg

Det var till trist väder dagen började.

Fast jag åt frukost i lugn och ro och sedan satte jag igång med att städa köket. Ut med mattorna, dammvippan bakom elementet, putsa fönster, putsa krukväxter och så vidare. När jag var klar tänkte jag på mina regnkläder som jag köpte för flera år sedan. De är aldrig använda.

De packade jag ner igår men behövde inte nyttja.

Trots varning för lokala regnskurar, och att det var en grå och mörk himmel, kopplade jag Lady och gick iväg. Redan efter någon kilometer åkte regnkläderna på. Gul kappa och en gul sydväst. Tyvärr valde jag gympaskor och de var blöta efter några meter, men i övrigt var jag torr. Nåja, ett par stövlar eller rejäla kängor upp till halva vaden hade inte varit så dumt.

De stövlarna jag har är en tung modell, de fungerar fint i trädgården.

Men att gå 13 km som jag gjorde idag gör mig betydligt klumpigare och det blir tungt. När jag kom hem fick jag passa barnen en stund och Oskar lånade min bil. Det kom en tjej som köpte mina kängor för tvåhundra riksdaler, jag som betalade trettonhundra för dem. Nåja, nu slipper jag se dem och slipper reta mig på dem. Aldrig mer skor över nätet, helst inte kläder heller för jag skickar ju inte tillbaka när det inte passar utan tänker ”det blir nog bra”.

Sara och Oskar bjöd på lite pizza medan jag och Oskar försökte fixa till licens-nummer på ett av pappas vapen. Polisen tyckte det var bra att Oskar förvarade dem i sitt vapenskåp. Vi får se hur det går med fortsättningen.

Nu ikväll är jag ensam.

Det är skönt. Det att hinna ifatt mig själv. Det att få låta tankarna glida iväg. Ibland kommer tankar om pappa upp. Hur kunde han bara försvinna? Ingen kvardröjande känsla av honom – han bara försvann. Det är en mycket märklig känsla. Det är nästan så att jag är förbannad på honom för det. Och mitt fina land hann inte se – inte hur väl potatisen är kupad eller hallonen som växer så fint.

Mamma har ingen ork kvar att säga något.

Hon har bara fallit ihop på något sätt. Jag försöker ringa varje dag och idag pratades vi vid i över en timme medan jag promenerade. Jag fasar för bouppteckningen. Jag fasar för att mamma faktiskt är rätt snurrig numera. Ja, det finns mycket att säga om det hela. Fast jag låter bli för jag vill inte att de som läser i min hemby ska veta allt för mycket.

Nu ska jag fortsätta med att sticka.

Kanske går jag ut och har ihjäl några mördarsniglar. Äckliga saker det där. Jag hade tänkt handla mat idag men hann inte och jag hann inte heller köpa olja som ska i bensinen till grästrimmern. Om jag har kort gräs utmed staketet så är det lättare att upptäcka dem.

Nu vidare i kvällen.

Kärlek!

Söndag

Bockarp

Jag har bestämt mig för att köpa en gräsklippare.

Ja, en hand-gräsklippare. Bara för att få gräsmattan på framsidan extra fin. Idag efter frukost åkte jag till Vetlanda och köpte en för det presentkort jag fick av jobbet när jag slutade. Gräsklipparen är toppen, men det saknas en mutter som gör att jag inte kan använda den. Så jäkla trist.

I morgon arbetar jag mellan 9-18 och hinner inte köra in och byta den.

De har antagligen inte öppet den 1:sta maj. Suck. Men skam den som ger sig. Efter den fadäsen gick jag en lång runda med Lady, när jag var nästan hemma ringde Oskar och undrade om jag kunde hämta Walle från ett kalas.

Han och jag somnade tillsammans på soffan en liten stund.

Sedan var vi ute och grävde i nya potatislandet. Massor av sten. Sten och sten och sten… men jag ger mig inte. Janne suckar trots att jag jämt säger att han är inte ansvarig för mitt hus eller min tomt. Men jag måste säga att jag blir glad om han vill hjälpa till med de största stenarna.

Det blir en fint potatisland.

När jag har grävt klart ska jag gräva en gång till, då ska jag fylla den med Bokashi. Jag har några hinkar så det lär blir krut i landet. Å andra sidan tänkte jag att jag kanske skulle kunna spara det blivande västhuset där jag ska ha drivbänkar. Inte för att jag hinner odla nu, men gott om daggmask lär det bli.

Nu ska jag sticka en liten stund innan det är dags för att sova.

Kärlek!

Prinsessan på ärten

Prinsessan på ärten

Två lediga dagar.

Idag är det grå moln på himlen och regnet droppar ner, men jag är inomhus. Jag tänkte städa, fixa, pyssla med min odling och laga mat till nästa vecka.

Jobbet känns superbra och det gör mig glad.

Nu ska jag vidare i livet!

Kärlek!

Godermorgon

Det där med snö
Det där med snö

Det hinns inte mycket mer än att stiga upp, åka till Nässjö, lyssna på föreläsarna, åka hem, fixa mat och diska, plugga och sedan sova. Igår fick vi gå lite tidigare än schemat visade, det var för att vi skulle plugga hemma. Kommentera gärna om ni vill, svaren kommer så småningom. Jag hinner inte just nu helt enkelt.

En stunden står allt glasklart för mig för att i nästa stund inte fatta något alls.

Det vi håller på med nu är att få en inblick i brott och Brottsbalken. Vad är ett brott? När är det inte ett brott? När medverkar man till ett brott. Böckerna är tjocka och listan lång.

Janne var här en stund i går kväll.

I måndags hämtade jag Lady och gick en lång runda med henne, sedan åt jag gott och duschade (fast i omvänd ordning om det nu har en betydelse)innan jag lämnade tillbaka henne till Janne. Helst skulle jag vilja ha Lady här jämt. Hon ligger gärna kvar när Janne ska åka och för någon dag sedan spelade det ingen roll hur mycket han kallade på henne för hon kom inte till honom när han skulle åka och jag var kvar. Fina Lady.

Jag har nästan övertalat Janne att bygga en hundgård och isolera halva garaget.

Då kan hon vara kvar hos mig jämt. ”Hon lever inte så länge till”, sa min mamma. Men det spelar ingen roll, jag ser ju på henne att hon vill vara kvar här – slippa Krut som vill trissa upp henne och leka, ligga i värmen framför brasan, bli klappad av mig och vara med på ett sätt som hon inte får (för Krut) hemma hos Janne.

Fast nu ska jag plugga. Det handlar om mord, dråp, misshandel och andra ännu värre saker.

Håll en tumme att jag har gjort rätt som gav mig in på det här nya jobbet.

Kärlek!

Vitt

alltdetvita.jpg

 Det är så himla vit snö här på småländska höglandet.

Jag är van vid lite snö som snabbt smälter och blir skitigt. I Skåne grusas och skyfflas det så fort det kommit en millimeter snö. Här är de mer förnuftiga, tycker jag, när det gäller snösvängen.

Allt detta vita älskar jag.

Jag och Lady på nattpromenader med svart himmel och vit snö. Det är med förundran jag ser hur trottoarer är dekorerade med vit snö. Vitt, vitt och vitt. Ok, det finns delar i samhället där jag får gå ute på gatan för det ligger halvmeters snövallar – men det gör inget. Jag älskar det.

Idag har jag hunnit med en promenad med Lady.

Nu sorterar jag bland mina tyger för jag ska ju på sykurs på söndag. Jag funderar på vad jag ska sy där och då, inser att det är bäst med små projekt för att jag ska kunna känna att jag har gjort något.

Fast nu gott kaffe.

Om en timme ska jag hämta Helmer på dagis, han ska sova hos mig i natt. Mys. Han älskar pussel och jag tror vi ska ta tåget in till Nässjö i morgon och köpa ett nytt sådant. Sedan kanske vi bakar bröd eller något annat. Idag ska vi ha små köttbullar med riven parmesan i smeten och till det pasta (förstås). I kväll blir det nog barn-tv och till det får vi ju ha lite godis.

Kaffe!

Kärlek!

Bra grejor

anställning
Anställningsbevis

Idag är en bra dag.

Tänk som det kan bli! Det har hänt flera superfina saker och en lite mindre bra. En tar jag och berättar om i morgon, men här kommer resten.

Igår skottade jag snö.

Mängder med snö som snöröjarna hade lagt upp längs med gatan, därför kom postbilen fram till lådan. Idag fick jag mitt anställningsbevis. Hurra! Jag är så pepp på nya jobbet och jag hoppas att jag kommer att trivas och att mina nya kollegor kommer att tycka jag är ok. Ännu har jag inte hunnit läsa den information som finns med i luntan av papper. Det skulle kommit i går, men postbilen kom inte fram på grund av snön.

En annan bra sak som jag verkligen gillar är att jag har mött människor!

Alltså, jag är ju nyinflyttad så när folk stannar och pratar med mig blir jag himla glad. På promenaden med Lady mötte jag Britt och Kenneth, han är egentligen pensionär men jobbar på kommunen under vintern för att hjälpa till att röja snön. Kul att han säger ”jag kommer och kör på trottoaren utanför ditt i morgon”, just sådana ord gör att jag känner att jag hör hemma i samhället.

Jag dejtade Janne ikväll.

Det är super att vara särbo. Det var lite snålt med tid så jag var nyduschad, hungrig och frusen när jag kom till honom, men han bjöd mig på en whiskey och så blev jag varm. På vägen upp till Janne kom Anna-Lena och bytte några ord med mig, hon är min fina granne. Sedan stannade en bil när jag var halvvägs, det var Roffe som är Jannes bror. Vi bytte några ord och så gick jag vidare. Då stannade en annan bil, det var Sara och Oskar med barnen – fast vi kunde bara byta några korta ord innan det kom en bil bakom och de var tvungna att köra.

Nyinflyttad och tre stopp på vägen till Janne med snälla människor som vill byta några ord med mig. Älskar!

Det som inte var positivt, vad var det?

Jo, Lady rullade sig i skit ute i skogen. När vi kom hem fick hon vackert stanna i tvättstugan medan jag lade ut ett badlaken i duschen och sedan med henne kopplad petade in henne där och duschade av halsen från rävskit (trodde Janne). Det är andra gången hon rullat sig i skit och jag har fått skura både henne och koppel.

Fast det är ok ändå, hennes instinkter skulle jag tro.

Nu ska jag njuta av mitt kaffe. Det har hänt ytterligare bra saker men det tar jag i morgon.

Kärlek!