Godermorgon

Det där med snö
Det där med snö

Det hinns inte mycket mer än att stiga upp, åka till Nässjö, lyssna på föreläsarna, åka hem, fixa mat och diska, plugga och sedan sova. Igår fick vi gå lite tidigare än schemat visade, det var för att vi skulle plugga hemma. Kommentera gärna om ni vill, svaren kommer så småningom. Jag hinner inte just nu helt enkelt.

En stunden står allt glasklart för mig för att i nästa stund inte fatta något alls.

Det vi håller på med nu är att få en inblick i brott och Brottsbalken. Vad är ett brott? När är det inte ett brott? När medverkar man till ett brott. Böckerna är tjocka och listan lång.

Janne var här en stund i går kväll.

I måndags hämtade jag Lady och gick en lång runda med henne, sedan åt jag gott och duschade (fast i omvänd ordning om det nu har en betydelse)innan jag lämnade tillbaka henne till Janne. Helst skulle jag vilja ha Lady här jämt. Hon ligger gärna kvar när Janne ska åka och för någon dag sedan spelade det ingen roll hur mycket han kallade på henne för hon kom inte till honom när han skulle åka och jag var kvar. Fina Lady.

Jag har nästan övertalat Janne att bygga en hundgård och isolera halva garaget.

Då kan hon vara kvar hos mig jämt. ”Hon lever inte så länge till”, sa min mamma. Men det spelar ingen roll, jag ser ju på henne att hon vill vara kvar här – slippa Krut som vill trissa upp henne och leka, ligga i värmen framför brasan, bli klappad av mig och vara med på ett sätt som hon inte får (för Krut) hemma hos Janne.

Fast nu ska jag plugga. Det handlar om mord, dråp, misshandel och andra ännu värre saker.

Håll en tumme att jag har gjort rätt som gav mig in på det här nya jobbet.

Kärlek!

Annonser

Baka och laga mat

Leilas kakor
Leilas kakor

Alltså…inte vet jag vad som har hänt men jag har blivit en riktig hejare på att laga mat och baka.

Idag hade vi till exempel bearnaise och jag gjorde pommes med min mandolin som jag sedan körde i air-fryern. Till kaffet har vi ätit chokladkakor som jag stoppade ner i en glasburk som står fint på köksbänken. Jag lagar vegetarisk mat så det står härliga till och när barnen smakade det för första gången utbrast Walle ”det är det godaste jag ätit i hela mitt liv”. Lillebror föll in i kråksången.

Dagen i dag har varit sådär.

Lite ledsam men i det stora hela kärleksfull. Jag tänker på en sak som gjort mig lite ledsen men som följdes av annat som uppvägde det hela. Märkligt att det är så lätt att ledsna till av dåligt när det finns fyrdubbelt upp av motsatsen!

Jag och Janne tog en sväng till Haraldstorp.

Sara sa inte ett ord om mina glasögon. Inte ett ord. Ok, jag vill inte att hon ska ljuga men det var så tydligt att hon avskydde dem. Vi har olika smak om det mesta, men glasögon köper jag ungefär vart femte år i bästa fall och hon kunde i alla fall fått ur sig ”fin färg”.

Trist. Det gjorde mig lite småledsen.

Men, det viktigaste är nog att Janne tycker att de passar mig. Han var riktigt vältalig när han såg mig med dem på för första gången i går. Janne är också en sanningssägare. Han har sagt att jag inte ser ut som en fotomodell – och det gör jag ju inte, men i mina ögon är han så gott som en sådan. Jag tänker att skönheten sitter i betraktarens ögon. Han sa ”du har många andra bra kvalifikationer”. Jag får väl glädjas åt att han vägrar ljuga (hur ska du annars veta när jag talar sanning, sa han – och det har han ju rätt i).

Nu ska jag vidare i kvällen.

Sara, Oskar och barnen är på fest i kväll och Janne ska vara chaufför. Snälla Janne. Nu ska jag gå och krama om honom.

Kärlek!

Nya glasögon

Minsann - nya glasögon
Minsann – nya glasögon

De senaste femton åren har jag haft glasögon som knappt synts.

Det har jag gillat. Fast nu valde jag ett par som var lite mer synliga och kanske tuffare. Jag gillar dem verkligen. Förutom att de har större glas och kanske därför fungerar bättre med mina synfel så valde jag ett par som jag alltid önska mig – runda och bruna. Redan när jag var runt tjugo var de där sköldpaddsfärgade populära. Det har kommit och gått och nu gjorde jag slag i saken.

Jag ångrar inte valet en sekund.

Idag har jag bjudit Janne på mat. Rullader fyllda med knaperstekt bacon, gul lök, fransk senap och persilja. Gräddsås och ris samt min finfina sallad. Jag köpte ju en riktigt fin mandolin, och då menar jag inte att den ser fin ut istället tänker jag på att den är i mästerklass, och nu har jag äntligen lärt mig att behärska den. Kanske inte så svårt, faktiskt inte alls, men däremot tror jag att lösningen var att jag numera förvarar den lättåtkomligt.

Strax ska jag slå mig ner i soffan och läsa lite.

Men först ärenden till mamma och pappa. De har tydligen beställt Viasat för massor av pengar och sedan kunde de inte ta sig till affären och lämna in Lotto. Suck. Nu sitter jag i kö för att höra hur det står till med Viasat och hur jag kan lösa det hela. Mamma förstår inget och pappa hör inget.

Ha en riktigt skön fredag, det tänker jag ha.

Kärlek!

Hyllan

Hjälmarna på plats
Hjälmarna på plats

Tvättstugan – jag förstår inte hur den kan fyllas med prylar som den gör.

Det är inte skräp utan mer sådant som ska vidare, lägg sedan till slitna kläder jag har trädgården, odling, pelargoner och annat. Vedkorgen som jag borde göra något åt för den skräpar ner alldeles förfärligt (eller mer rätt ramlar det ner små flisor av ved och bark genom korgen).

Och så hjälmarna.

Till Walle, mig och Helmer. Varför kan inte hjälmar skickas mellan mitt och deras hem? Det fungerar inte och jag är ganska noga med att be att få tillbaka om jag lånar ut någon för att Sara och Oskar har glömt till dagis. Det är mycket bekvämare så här. Det finns ytterligare en hjälm men den ligger ute i garaget.

Varför har jag inte mina hjälmar där?

Alltså, det är ju där cyklar, snowracers och annat finns. Det är mycket bekvämare att skicka ut barnen fullt ”monterade” för att cykla eller skejta när de redan har hjälm på sig. Alltid är det något jag måste in och hämta eller är ett av barnen inte riktigt klart och så springer den förste ut.

Men Janne, min fina älskling, kom på idén med en hylla ovanför dörren.

Hyllan hade jag tidigare i tv-rummet. Den fanns på plats och så jäkla snyggt det blev! Någon har sagt att jag måste göra om tvättstugan för tapeten är bedrövlig. Faktiskt bryr jag mig inte ett dugg, däremot ska jag i sommar se till att flytta tvättmaskinen och ställa torktumlaren ovanpå den för att frigöra lite mer plats.

Helst skulle jag vilja ha något bra som jag kan ställa Lady på och duscha av henne när det behövs.

Fast nu ska jag vidare i dagen.

Janne har åkt till sitt. Söndagsångest har jag inte, men jag har lite svårt de första timmarna efter att vi skilts åt. Han ska ju hem och fixa matsäck till i morgon och som han brukar säga ”jag har ju mitt att fixa”. På tisdag ska vi ses igen.

Det är fint för då får jag känna en liten längtan efter honom.

Kärlek!

Lördag med Janne

barnbarnen
De här två!

Idag en dag med Janne.

Jag säger till honom att jag känner att vi glider ifrån varandra när vi inte gör något tillsammans eller när vi, som i veckan som gick, inte ses speciellt ofta. Han känner inte så, men de hindrar inte mig från att mina känslor är de rätta för just mig.

Sedan räcker det med några timmar tillsammans för att jag vill vara med just bara honom.

Han är guld värd. Jag känner dessutom att att han vill att vi ska vara tillsammans, och jag vill detsamma. Egentligen är det vad som krävs. att två ska vilja vara tillsammans för att det ska blir rätt och bra. Vi har ju även erfarenheten med oss av förhållande som gått i kras och vi drar nytta av det och därför kör vi kompromiss ibland. Vi är två vuxna människor som vill vara tillsammans och då fungerar det där med att jämka hur bra som helst. Det finns ingen annan man jag träffat som på något sätt är nära Jannes guldstatus.

Vi åkte till Haraldstorp och fikade.

Oskar jobbade men Sara och barnen var hemma. Det blev en snabb sväng till åteln också och innan vi åkte överhuvud taget så hjälptes vi åt att städa här hos mig. Jag plockade fram det där vidundret som rengör mattorna och återigen är de som nya.

Nu ska jag sätta mig framför brasan och sticka.

Janne ligger på soffan och läser.

Kärlek.

Middag hos Janne

En brasa - guld värd
En brasa – guld värd

Nu kan man kommentera här i bloggen utan att ha WordPress-konto. Tack för supporten, Caroline!

Ikväll gick jag upp till Janne.

Tidigare har jag sagt, utan dåligt samvete, att jag inte köpt en stuga för att sedan tillbringa kvällarna hos honom. Numera bor jag här och för några dagar sedan sa han ”du har inte varit hos mig på ett år”. Det har jag förstås, men eftersom jag har dålig tolkning när folk säger en sak som de påstår är skoj men de egentligen menar är det bara att traska dit upp.

Dessutom slipper jag laga mat (fast jag gör det gärna).

Jag behöver inte diska eller förbereda heller för den delen. Hur skönt som helst. Innan jag gick upp till Janne (han bor fyrahundra meter bort) målade jag tavellisterna en andra gång och då insåg jag att jag borde ha slipat bort lacken som de har som ytskikt. Jäklar! Jag får se hur det ser ut i morgon när det är dagsljus.

De ska inte utsättas för någon form av slitage, men jag vill ju inte att färgen ska lossna.

Håll en tumme för att jag slipper slipa! Nu är jag hemma igen, strax ska jag brygga mig en kopp te och sedan fortsätta titta på Bron utan dåligt samvete. I morgon blir det till att måla de andra väggarna och jag hoppas det blir lika bra som fondväggen, för den ser helt förträfflig ut.

Mot te och serie och brasa!

Kärlek!

Nattpromenader

Tulpaner-2
Tulpaner från Janne

Något som förvånar mig är att jag gillar snön utanför.

Inte så att jag är ute och leker, eller vad man gör som vuxen, och inte heller finns det några skidbackar i närheten – jag gillar att det är vinter och att jag lyckats klä mig varmt. Ok, det ser för jäkligt ut men jag går till exempel mina kvällspromenader i ett vintrigt Bodafors och jag gör det utan att frysa.

Både jag och Lady gillar det där.

Att spela Pokemon och ha en hund är en förträfflig kombination, hon stannar för att nosa och jag passar på att fånga figurer samtidigt. Igår var jag ute med henne på förmiddagen, vår vanliga promenad, och sedan en sväng på kvällen. Det fungerar fint. Just nu ligger hon alldeles vid mina fötter och hon kan numera ligga kvar där om jag går och hämtar kaffe. Skönt att inte ha henne springades kring fötterna hela tiden.

Förutom att promenera åkte jag till Nässjö och köpte färg till tv-rummet.

Det kommer att bli det absolut dyraste rummet av alla. Totalt har det gått loss på nästan femtusen kronor. Väv, färg, rollers, maskeringstejp, takfärg – suck. Jag skickade ett sms till Janne vid lunch att han gärna fick hämta mig på Coloram när han slutade. Egentligen hade jag tänkt ta väskan med hjul på och ta tåget hem, men det fungerar bättre (för mig) om han hämtar mig efter sitt jobb.

Jag bakade bullar också.

För innan färginköpet gick jag till Ica och köpte massor av ingredienser för att baka ”galet goda bullar” som det stod i receptet. När de kom ur ugnen kändes det mest som ”jag slänger skiten”, idag till kaffet tänker jag nog mer ”oj, det var supergott”.

De blev ganska platta men jag bryr mig inte för de var nästan som godis.

Strax ska jag sätta upp maskeringstejp och börja måla. Jag får se när jag har lust att tala om vilken färg jag har valt, men tusen varma tack för att ni har svarat. Ibland tror jag att inte någon alls läser här. Jag kan avslöja att ingen har tipsat om färgen jag har valt.

När jag var på Colorama tog jag upp min mobil för att visa tjejen, som skulle hjälpa mig, hur jag kunde tänka mig. Bakgrundsbilden är Walle och jag – och hon kände igen honom. Det är så litet här. Ungefär som att den som Sara och Oskar hyrt hus av är gift med Jannes kusin. Det tog inte många månader innan jag förstod att de flesta här i samhället visste vem jag var och på Saras jobb (som hon var ny på vid den tiden) sa de ”aha..det är din mamma som köpte huset som var Petersens”. Jag tycker det är rätt trevligt och att många är involverade i olika föreningar som Janne är med i och att de känner igen Lady när jag är ute och knatar.

Fast nu en kopp kaffe till innan jobbet börjar.

Jag tror det är klart tills i morgon, då kommer både bilder på det (oh…skönt att få ordning på torpet igen – jag avskyr att ha möblerna från tv-rummet i hallen) och Walle som ska komma och sova över.

Kärlek!