Cykel & Introvert

Min nya cykel
Min nya cykel

Hela förra veckan var jag och Janne tillsammans.

Vi gjorde roliga saker som cykla längs med Göta kanal, cykla Visingsö runt, bjöd hem vänner på korvgrillning och kubb, bjöd Oskar och barnen på mat två gånger – ja, det var en bra vecka. Men sedan tog mina krafter slut.

Jag orkar inte umgås hela tiden.

Bättre man än Janne kan jag inte få, det finns helt enkelt ingen som är bättre på något sätt. Ändå orkar jag inte. Jag måste få vara ensam och jag avskyr att det alltid är jag som ber om det eller föreslår det. Men, jag är introvert och jag har lovat att jag inte ska göra våld på mig själv genom att bita ihop. Vi är vuxna människor och jag har lika rätt att få vara själv, ge tid åt att hålla ordning och städa, ge tid åt att läsa, slippa prata och så vidare.

Janne har aldrig protesterat men jag är rädd att han ska tröttna på det.

Jag tror inte han egentligen förstår hur det är att ha ett så stort ensamhetsbehov som jag har. Vi får helt enkelt ta en dag i taget. I kväll kom han oanmäld och stannade en stund, jag antar att jag får vänja mig vid att han bara kommer. Fast nu ska vi inte träffas förrän på fredag kväll och då ska jag vara hos honom. Även om jag går hem på kvällen för jag ska jobba tidigt dagen efter.

Det är obeskrivligt skönt för mig att ha en kväll för mig själv.

Jag går här i min ensamhet, vilar i tystnaden och lider lite av värmen. Vilken värme! Lyckosamt är det svalt på jobbet. I morse, vid fem, var det femton grader men efter det drog det på ordentligt igen. Låt det bli en vecka med ösregn.

Nu ska jag vidare i dagen.

Eller kvällen för att vara mer rätt. Bilden visar min nya cykel. Vi har cyklat lite mer än tre mil per kväll de senaste dagarna. Längs med Göta kanal blev det fem mil och på Visingsö tror jag att vi landade tre mil. Min nya cykel…ja, jag är fortfarande nervös för att jag köpte den, men det har varit så himla sköna turer de här kvällarna.

Nu ska jag vidare…..

Kärlek!

Annonser

Tulpaner och själen

Tulpan
Tulpan

Jag är ensam.

Egentligen vill jag följa med Janne ut och träffa barnbarnen för att grilla och fixa till grisåteln, men jag måste få egen tid för min själ. Jag önskar att jag var en social människa, att jag liksom bara tyckte det var ok med människor runt om mig jämt – men jag fungerar inte så.

Det handlar om något jag inte vet varför det är som det är.

Igår köpte jag en trådlös mus, den fungerar inte. Sedan fick jag in pengar på kontot för att jag sålde lägenheten. Det var fint. Men i natt kom jag på att det var för lite. När mäklaren sa ”det hjälper vi dig med”, och så skrev jag en fullmakt för att han skulle slutföra köpet, trodde jag att han gjorde det i det som jag betalade när han fick sitt arvode. Men antagligen inte. Jag hade kunnat köpa en mindre bil för de pengarna som försvann.

Ett slag på käften, jag önskar de hade informerat mig.

Tur att jag sa ”jag deklarerar själv”, annars hade de väl tagit en jävla summa för det också. Ockrare skulle jag kalla de där mäklarna. Fy tusan! Alla möjliga utgifter följde med köpet som t.ex. att jag själv fick betala för att få lägenheten publicerad på Hemnet.se.

Jaja…nu är det gjort.

Det är första gången på flera år som jag bara betalar för ett boende. En märklig känsla att inte bara ha några hundralappar över utan faktiskt en hel del mer. Igår var jag och beställde glasögon. Jag bad först expediten titta ut ett par som hon tyckte passade mig innan jag sa vad jag drömde om. Ett par sköldpaddsfärgade bågar och dessutom runda. Jag har alltid tyckt det varit supersnyggt. Men Janne tyckte inte om färgen så det blev ett par mörka och runda. Det känner jag mig pepp på.

Mina förra som jag köpte kostade betydligt mer.

Det är de sämsta glasögon jag någonsin har haft. Jag är oftast utan dem, trist. Istället sitter jag lutad nära skärmen, det ser inte klokt ut. eller som en sorts gam med hakan högt upp.

Nu har jag några timmar för mig själv.

Jag ska gå ut med Lady, men först ska jag läsa en liten stund. Ute stålar solen och det är ungefär tio minus. Jag ska ringa mamma också, i förrgår lade jag på luren i örat på henne för jag orkade inte lyssna på deras bråk. Hon blev nog ledsen för hon tycker inte hon har något med det att göra, kanske inte – men jag orkar inte lyssna på bråk och negativa saker. Det drar ner mig och det vill jag inte.

Nu ska jag vidare i dagen.

Hoppas jag kan varva ner.

Kärlek!