En trött Eva

ringlboma.jpg
En trött blomma

Hemma.

Walle kom vid 9.30 och vid 10 åkte vi till min mamma. Vi lastade in den tunga rullstolen och sedan åkte vi till Nässjö. Först till Rusta. Jag hade tålamod, det hade jag. Jag läste priser och jag hämtade trädgårdsstolar och läste priser igen och igen och igen. Walle blev uttråkad.

Men till slut blev det bestämt vad hon ville ha.

Bordet var placerat högt upp i en lagerhylla och jag nådde inte. Blev irriterad men lyckades hålla masken och stå och vänta på personalen som till slut kom med en stege. Alltså…vad då ”finns i fack 19 på hämta-själv-lagret”, när inte ens jag, som är 180 cm lång når?

Sedan in med mamma, Walle, prylarna och rullstolen.

Vidare till Granngården. Mamma skulle ha en samplantering men ingen sådan fanns att hitta. Men det fanns pelargonier och det köpte hon. Jag tror att det kan vara för kallt, men vill mamma ha det så är det ok för mig. Det är alltid omständigt med henne. Först skulle hon inte ha balkonglådor, när vi står i kassan så ångrar hon sig och ber mig springa och hämta. Suck. Sedan tillbaka till Bodafors för att köpa mjölk och frallor.

Efter fikat var det dags att skruva ihop bordet.

Till slut blev det bra.Jag planterade på det sätt som hon vill ha det. Inte som jag brukar göra. Efter det städade jag lite snabbt. Walle känner personalen sedan tidigare och sprang för att hämta en sopskyffel. Walle är hjälpsam, verkligen!

Jag var hemma vid 15-tiden.

Trött och lite slut. Men jag mår bra och jag har gjort något bra för mamma. Jag måste dock lära mig att ha ännu mer tålamod med detta omständiga. Ibland tänker jag att en gång är det min tur och då hoppas jag Sara har tålamod med mig.

Men rullstolen, denna jäkla tunga och stora rullstol.

Det går inte att jag klär mig fint för kläderna skitas ner hela tiden av ”ut-och-in-från bilen”. På tal om kläder så fortsatte jag nu när jag kom hem, alltså med KonMari-metoden. Den här gången var det ytterklädernas tur, de fick sig en omgång. Nu har jag bara bra jackor och en kappa kvar. En fin jacka i mocka som jag kan ha till det mesta, en grön vindtygsjacka till jeans och promenad, en chockrosa anorack och en cykeljacka plus min svarta kappa. Snacka om i-landsproblem, det är himla mycket kläder. Men nu hänger de fint på rad och jag är nöjd med en städad garderob som doftar svagt av lavendel.

Kärlek!

Annonser

Kläder

Mina kläder

Jag gillar tanken på Feng Shui.

Det är en fantastisk känsla när det är lätt att hitta mina saker, när det är luftigt och när jag har sorterat bort saker som jag i ärlighetens namn inte gillar eller som inte passar eller som är trasigt. Ja, ni fattar!

Nu har det kommit en annan metod för att få ordning på torpet.

Den heter KonMari-metoden. Det innebär, till skillnad från Feng Shui, att man ska fokusera på det man vill behålla istället för det som ska kastas. Och det som man vill behålla är det som man känner glädje inför. Jag har inte läst speciellt mycket, men att sortera är jag duktig på och gillar.

Egentligen har jag sorterat i omgångar i stugan.

För när mina två hem blev ett var det inte enkelt att ta bort. För några veckor sedan gav jag mig på böckerna. Jag hade till exempel två tjocka böcker om trädgårdsväxter, de var hur fina som helst men jag hade inte läst i dem på många år. Jag tackade dem och så gick de till second hand. Jag hade böcker om Photo-Shop, men jag har ju inte det programmet längre utan har istället valt Lightroom. Så det var ”tack för den här tiden” även till dem och ett antal andra böcker.

Det är befriande.

Jag kände hur vardagsrummet lyfte, hur det nästan svävade över marken! Äh..jag ska inte ta i, men det är känslan jag fick. Det är svårt för mig att se mammas nya hem, som hon i mina ögon inte har någon ordning i alls. Jag kan inte fatta och både jag och Sara säger unisont att ”det kryper i kroppen på mig” när vi pratar om det. Men mamma är 89 och hon är myndig, alltså får hon ha det som hon vill.

Synd bara på en riktigt fin liten tvåa, nu känner man inte luften och ”renheten” där längre.

Jag läste ett inlägg hos Dnilva, men jag kan inte hitta det längre. Det handlade just om KonMari-metode. Det handlar inte bara om att välja, att känna efter ”ger det här föremålet mig en känsla av glädje”, det handlar även om en målbild. Dnilva skrev himla fint och klart om målbilden hon hade för sin garderob.

Min första tanke var att folk skulle tro att jag hade hybris om jag formulerade min tanke om mina kläder.

Men jag har ju en tanke, även om den hittills har varit lite vag och svag i konturerna.

Målbild för garderoben: min garderob ska vara enkel och enfärgad. Tre fina jeans (ett par svarta, ett par lite lösa och så de fina raka som jag redan har), vita och svarta toppar som är tjocka – både långärmade och kortärmade (alltså inte så tunna att bh:n syns igenom), tre klänningar som inte sitter åt, två tjocka fina vita tröjor (med flätor). Jag vill ha en fest-mundering, något som jag är extra fin i. Som den långa kavajen som syns på bilden, med de svarta jeansen (de är raka och jag har ett par sådana, men de är urtvättade och nya behöver inhandlas).

Min svarta kappa.

Den har tio år på nacken. Men den får hänga med även om den jämt behöver köras med en klädrulle. Mina andra jackor – jag måste sortera där också. Det finns jackor men de är billiga och köpta i all hast och resultatet därefter. De har förlorat formen och det gjorde de redan efter någon vecka.

Fast nu har jag bråttom.

Walle kommer strax. Vi ska hämta mamma om en halvtimme. Sedan blir det ett evigt baxande med rullstolen och jag önskar att jag behåller lugnet.

Kärlek!

PS vad sorterade jag bort? Det syns på bilden. En väska från Marimekko som jag använt en gång sedan jag köpte den, en tröja som det inte är något fel på men som jag instinktivt ogillar, en tjock vit tröja köpt på rea men som förlorat färgen samt en svart jacka från Noa-Noa och som verkligen inte sitter snyggt på mig.

Garderobsrensning

Garderobsrensning
Garderobsrensning

Timmarna räcker inte till.

Lyckligtvis har Janne mycket att göra så vi ses inte jämt. Det gillar jag. I förrgår började jag rensa bland mina kläder. Jag gör det ganska ofta, i alla fall två gånger om året men oftast mer. Det blir allt lättare.

Nu var jag pepp på det igen.

Min klädkammare i Bromölla var superfin. Verkligen. Det jag saknar mest från Bromölla är just klädkammaren och mitt badkar. Klädkammaren här i huset får vara, det duger bra med klädhästen och de hyllor jag har öppna (dörrarna var söndersparkade så jag plockade bort dem och det är bättre).

Med andra ord har jag ännu mindre kläder.

Å andra sidan använder jag precis alla kläder som jag nu har låtit stanna kvar. Jag har lovat mig, igen, att jag ska bara köpa det jag verkligen vill ha och skor ska jag inte köpa online för mina fötter är breda och jag måste prova innan köp.

När jag höll på insåg jag att det finns massor av kombinationer.

Antagligen har jag jobbat och lagt mycket energi på jobbet så att jag inte riktigt har orkat nu när det var dags att börja igen. Inte vet jag, men nu är jag glad i mina kläder igen. Jag skulle vilja ha en kavaj i tweed till hösten och en duffel.

Den där duffeln har jag önskat mig i massor av år.

Jag sparade och var ganska nära när jag tog de sparade pengarna och lade på något annat. Jäkla skit! En dyr läxa måste jag säga. Att shoppa på impuls fungerar inte för mig.

Nåja.

Idag har Janne varit och lämnat sina kajaker till några vänner. Jag hängde på. Nu är han hos sig igen och ska fixa något med huset och jag – ja, jag ska sätta mig ner och sy och bara ha det bra. Janne dyker upp framåt kvällen igen. Skönt att ha lite timmar för mig själv att sy och kanske börja sticka på ett par vantar till.

Kärlek!

Första gången

traff
Det passar!

I höstas köpte jag en sjal på spontan känsla.

När jag kom hem tänkte jag att det var rätt onödigt. I går insåg jag att den där sjalen sitter som en smäck på min ”over-size”-kappa. Tänka sig, det känns som en träff.

Idag har varit en bra dag hittills.

Jag är nyss hemkommen, klockan är halvsex och jag är trött men inte så att jag är gråtfärdig. Ikväll ska jag lägga mig tidigt. Kvällen ska bestå av sticka, läsa och plugga. Det blir bra.

Så..nu sätter jag mig i soffan.

Kärlek!