Älskar ordning

Jag har kommit till skrivbordet.

Och, tjoho, där hittade jag mina anteckningar från tidigare år och bilder! När jag bodde på två ställen var det inte alltid lätt att komma ihåg att jag till exempel hade planeringen för trädgården i en mapp. Istället satte jag igång att skissa i en kalender.

När jag hittade bilder i mappen.

Ja, då tänkte jag ”synd att jag inte har dokumenterat från början”. Men idag hittade jag andra bilder i en kalender. Det är förbaskat roligt och härligt att får ordning. Jag har samlat ihop mina recept som jag önskat och det peppar mig än mer att laga och prova nya rätter.

Jag har kört igång en pärm om trädgården.

En pärm. En enda. I den har jag även platsfickor som jag kan stoppa ner saker jag vill spara och som inte går att sätta in genom hålslagare eller på annat sätt. Det som är på gång nu är alltså området runt skrivbordet.

Böckerna om hantverket ”att skriva” har jag halverat.

Det var kanske dumt att slänga dyra böcker, det kanske hade funnits någon annan som skriver som jag kunnat skicka dem till. Oftast ger jag bort, men ibland blir jag arg på mig själv som köpt böcker bara för att jag gillar böcker och att det är ett ämne som intresserar mig. De var dock för avancerade för mig och i min ilska gick de i soporna.

Om det är runt skrivbordet inomhus så försöker jag få ordning i befintliga rabatter utomhus.

Det händer att jag blir fullkomligt blind, men så inser jag att ”det kan inte växa tjockt med prästkragar här för då syns inte rosen”. När jag flyttar på prästkragarna så ändras resten av rabatten också och så kommer jag igång på nytt.

Prästkragarna hamnade för övrigt i ”pappas rabatt”. Det blev en plats, kanske inte alls ansedd från början att bli en rabatt, men när pappa dog grävde jag upp lite lökar och några småplantor från hans odlingar. De hade jag inte plats med på annat ställe och därför grävde jag ner allt det samt annat som blev över på ett ställe i trädgården som blev en rabatt.

Igår tog jag Lady och gick till Rostedts.

Det är byns affär. På väg upp ringde jag mamma och hon behövde mjölk. Jag köpte och stoppade i ryggsäcken. Sedan tog jag och Lady en extra sväng. Hon nosar och viftar på svansen och jag fångar Pokemon. Den 7 april har mamma bott här i två månader. Tiden går fort.

Hon träffar människor varje dag, hon får mat varje dag, de ser till att hon tar sin medicin och det är aktiviteter varje dag.

I går tjatade hon – igen – om att hon har saker kvar i huset där hon bodde tidigare. Jag blir så trött på det. ”Ring Roger, han plockar undan det du vill ha”, säger jag. Då blir hon arg. Hon kräver att jag ska köra ner henne igen bara för att hon ska plocka till sig ännu mer saker och kläder, som hon inte använder. ”Du har fem garderober som är proppfulla, vad ska du ha mer kläder till”, frågade jag. Då blir hon irriterad och ledsen.

Just den biten orkar jag inte med.

Annars är det så himla härligt att jag kan gå till henne, det tar cirka femton minuter närmaste vägen. Jag kan cykla och köra bil och är där på fem minuter. Vi kan ta en fika och så åker jag igen. Att hon flyttade in i februari är perfekt, för nu har hon hunnit bekanta sig med stället där hon bor och personalen. Så fort solen börjar skina kan jag köra henne i rullstolen och hon får i sig lite friskluft.

Fast nu ska jag sätta fart på dagen.

Lady äter sin morgonmat. Jag lägger till lite rå nötfärs. Det gillar hon. Det blir strax vår vanliga promenad, sedan tänkte jag ge mig ut i trädgården. Det ska bli soligt och varmt hela dagen. Älskar det.

Kärlek!

 

 

Annonser

Badrummet

renoverabadrummet

Jag har vetat att jag skulle renovera badrummet.

Fast det har ju inte varit någon panik. Jag och Oskar bestämde ett datum som blev framflyttat, men nu har de satt igång. Det kommer att ta två veckor så jag räknar med tre veckor. Under tiden bor jag hos Janne.

Janne har inrättat sitt liv och boende efter vad som är viktigt för honom.

Vi lever olika liv. Jag kan inte säga att jag trivs borta, inte ens hos Janne. Jag är en hemkär katt. Samtidigt är jag förstås tacksam för att han låter mig bo hos honom.

Mina saker – ja, jag saknar dem.

Alla bra och praktiska saker som Janne struntar i. Mitt lilla hus i ett plan. Mina böcker. Mina garner. Fast jag har tagit med mig garn och strax ska jag sätta mig och sticka. Min plan är att under de här tre veckorna jag bor hos Janne ska jag göra klart ett par vantar som har känts besvärliga och en liten kofta.

Eftersom jag vägrar städa hos honom, det får han göra själv, kan jag sticka när jag har ledigt.

Jag kommer antagligen inte att ge mig tid att svara på kommentarerna här, men jag läser och gläds över allt som skrivs. Mamma kommer att flytta upp. Det blir mycket jobb med det och allt ligger på mig, men jag får hjälp av Sara och lite hjälp av Oskar.

Om någon vecka ska jag åka till Ikea och handla nya möbler till henne.

Hon ska helst släpa med sig grejor från där hon bor nu, men jag försöker avstyra allt från nylongardiner till fuskfårskinn som har sett bättre dagar.

Kärlek!

Det är de små tingen som gör det

små saker
Små saker i hemmet

Det är fortfarande inte mitt hem på riktigt.

Inte som i Bromölla där jag kunde luta mig tillbaka. Mitt hem är visserligen där jag lägger av mig min hatt (som jag inte har), men inte riktigt. Fast idag klickade det lite. En tavla kom på plats, hyllan med hjälmarna…men det är ändå något som saknas.

Tavlan vid skänken vann jag i en tävling i windsurfing.

På Helgasjön i Växjö om jag minns rätt. Jag har vunnit många pokaler i windsurfing, inte för att jag var extra duktig utan för att jag oftast var ensam dam att tävla.

Nu ska jag ge mig på något mer att sy.

Det går ju inte att sy överdrag till brödkorgar eller doftpåsar (jag fyllde med lavendel från Jannes trädgård). Jag måste våga lite till. Fasiken att jag jämt ska utmana mig både här och där.

Kärlek!

Hyllan

Hjälmarna på plats
Hjälmarna på plats

Tvättstugan – jag förstår inte hur den kan fyllas med prylar som den gör.

Det är inte skräp utan mer sådant som ska vidare, lägg sedan till slitna kläder jag har trädgården, odling, pelargoner och annat. Vedkorgen som jag borde göra något åt för den skräpar ner alldeles förfärligt (eller mer rätt ramlar det ner små flisor av ved och bark genom korgen).

Och så hjälmarna.

Till Walle, mig och Helmer. Varför kan inte hjälmar skickas mellan mitt och deras hem? Det fungerar inte och jag är ganska noga med att be att få tillbaka om jag lånar ut någon för att Sara och Oskar har glömt till dagis. Det är mycket bekvämare så här. Det finns ytterligare en hjälm men den ligger ute i garaget.

Varför har jag inte mina hjälmar där?

Alltså, det är ju där cyklar, snowracers och annat finns. Det är mycket bekvämare att skicka ut barnen fullt ”monterade” för att cykla eller skejta när de redan har hjälm på sig. Alltid är det något jag måste in och hämta eller är ett av barnen inte riktigt klart och så springer den förste ut.

Men Janne, min fina älskling, kom på idén med en hylla ovanför dörren.

Hyllan hade jag tidigare i tv-rummet. Den fanns på plats och så jäkla snyggt det blev! Någon har sagt att jag måste göra om tvättstugan för tapeten är bedrövlig. Faktiskt bryr jag mig inte ett dugg, däremot ska jag i sommar se till att flytta tvättmaskinen och ställa torktumlaren ovanpå den för att frigöra lite mer plats.

Helst skulle jag vilja ha något bra som jag kan ställa Lady på och duscha av henne när det behövs.

Fast nu ska jag vidare i dagen.

Janne har åkt till sitt. Söndagsångest har jag inte, men jag har lite svårt de första timmarna efter att vi skilts åt. Han ska ju hem och fixa matsäck till i morgon och som han brukar säga ”jag har ju mitt att fixa”. På tisdag ska vi ses igen.

Det är fint för då får jag känna en liten längtan efter honom.

Kärlek!