Dag efter dag

tavloruppe
Tavlor över soffan

I morgon är det fredag och var den här veckan har tagit vägen vet jag inte.

Fullt upp från i måndags när det var veterinär och mat till Janne, tisdag när jag köpte symaskin och såg Mandelmans hos Janne till onsdag när jag hämtade Helmer på dagis och sedan har han varit hos mig sedan dess. I dag tog vi tåget in till Nässjö och köpte pussel, snowboard (en sorts i alla fall) och så fikade vi. Nu återstår glasögon och det ska jag in till Nässjö i morgon för att prova ut.

Hoppas jag hittar ett par som passar mig.

I helgen vet jag inte vad som händer. Jag hoppas den blir energigivande i alla fall. Nu är maten på spisen, det blir köttbullar och potatismos samt en maffig sallad till det. Om en halvtimme kommer resten av Helmers familj men i kväll är jag ensam. Åh…det ska bli skönt hur mycket jag än älskar barn, barnbarn, särbo och svärson.

Jag ska sitta framför brasan och läsa.

Kärlek!

Trött på mig själv

Alla prylar - alla dessa helt onödiga prylar
Alla prylar – alla dessa helt onödiga prylar

Jag borde förlåta mig själv.

Alla dessa prylar jag har samlat på mig. Det finns en förklaring och det är att jag hade två hem varav det här i Småland fick udda saker, loppade ting och grejor från källaren och annat – som just nu känns som skräp.

Nu har jag bestämt mig för att ovanför skrivbordet får det vara mycket.

Det är ju mest böcker, grattiskort, vykort och lite annat (ok, inget av värde men lite rörigt får jag lov att ha det just där). Resten ska ses över och rensas bort. Nåja. Nu te och sedan ytterligare en vända. Jag behöver verkligen inte allt detta, det stör mig och även om sakerna inte äger mig följer det ett ansvar (om än så litet) med dessa prylar.

Nu te och sedan ska jag sortera mera.

Kärlek!

Vitt

alltdetvita.jpg

 Det är så himla vit snö här på småländska höglandet.

Jag är van vid lite snö som snabbt smälter och blir skitigt. I Skåne grusas och skyfflas det så fort det kommit en millimeter snö. Här är de mer förnuftiga, tycker jag, när det gäller snösvängen.

Allt detta vita älskar jag.

Jag och Lady på nattpromenader med svart himmel och vit snö. Det är med förundran jag ser hur trottoarer är dekorerade med vit snö. Vitt, vitt och vitt. Ok, det finns delar i samhället där jag får gå ute på gatan för det ligger halvmeters snövallar – men det gör inget. Jag älskar det.

Idag har jag hunnit med en promenad med Lady.

Nu sorterar jag bland mina tyger för jag ska ju på sykurs på söndag. Jag funderar på vad jag ska sy där och då, inser att det är bäst med små projekt för att jag ska kunna känna att jag har gjort något.

Fast nu gott kaffe.

Om en timme ska jag hämta Helmer på dagis, han ska sova hos mig i natt. Mys. Han älskar pussel och jag tror vi ska ta tåget in till Nässjö i morgon och köpa ett nytt sådant. Sedan kanske vi bakar bröd eller något annat. Idag ska vi ha små köttbullar med riven parmesan i smeten och till det pasta (förstås). I kväll blir det nog barn-tv och till det får vi ju ha lite godis.

Kaffe!

Kärlek!

Pengar

Egentligen känner jag mig hel-löjlig som sparar pengar på olika sätt.

Alltså inte som vuxna människor gör och som nu när jag har fått ihop till en symaskin genom att spara ”städpengar” i några år. Det känns så löjligt. Jag hade kunnat ta från mitt sparkonto, det är liksom inga problem – men jag är inte funtad på det sättet som de flesta gör med sina pengar.

Jag sätter gärna sprätt på pengar, därför har jag mina egna regler.

Men…nu hade jag pengar till den där symaskinen. Jag åkte in i somras men då hade butiken semesterstängt och jag fick tji. I går åkte jag in och då var maskinen rest-noterad. Nej!

Fast kvinnan som har butiken sa att jag kunde få köpa demo-maskinen som hon hade.

Den hade hon packat upp i januari. Jag hoppas hon höll sig till sanningen. Dessutom fick jag en väska, en röd. Maskinen är en Janome och det är klart att jag helst hade velat ha en väska med det namnet på – men jag fick en där det stod ”Bernina”. Jag lutar mig åt att Ida, som är Saras vän och utbildad inom textilindustrin, har likadant. En väska med ett namn och en maskin från en annan tillverkare.

Igår hann jag inte prova den.

Men jag tänkte göra det idag. Ta mig tusan, nu har jag en overlock! Tjo!

Kärlek!

PS Jag kom alltså hem med städpengar kvar. Kul!

Bra grejor

anställning
Anställningsbevis

Idag är en bra dag.

Tänk som det kan bli! Det har hänt flera superfina saker och en lite mindre bra. En tar jag och berättar om i morgon, men här kommer resten.

Igår skottade jag snö.

Mängder med snö som snöröjarna hade lagt upp längs med gatan, därför kom postbilen fram till lådan. Idag fick jag mitt anställningsbevis. Hurra! Jag är så pepp på nya jobbet och jag hoppas att jag kommer att trivas och att mina nya kollegor kommer att tycka jag är ok. Ännu har jag inte hunnit läsa den information som finns med i luntan av papper. Det skulle kommit i går, men postbilen kom inte fram på grund av snön.

En annan bra sak som jag verkligen gillar är att jag har mött människor!

Alltså, jag är ju nyinflyttad så när folk stannar och pratar med mig blir jag himla glad. På promenaden med Lady mötte jag Britt och Kenneth, han är egentligen pensionär men jobbar på kommunen under vintern för att hjälpa till att röja snön. Kul att han säger ”jag kommer och kör på trottoaren utanför ditt i morgon”, just sådana ord gör att jag känner att jag hör hemma i samhället.

Jag dejtade Janne ikväll.

Det är super att vara särbo. Det var lite snålt med tid så jag var nyduschad, hungrig och frusen när jag kom till honom, men han bjöd mig på en whiskey och så blev jag varm. På vägen upp till Janne kom Anna-Lena och bytte några ord med mig, hon är min fina granne. Sedan stannade en bil när jag var halvvägs, det var Roffe som är Jannes bror. Vi bytte några ord och så gick jag vidare. Då stannade en annan bil, det var Sara och Oskar med barnen – fast vi kunde bara byta några korta ord innan det kom en bil bakom och de var tvungna att köra.

Nyinflyttad och tre stopp på vägen till Janne med snälla människor som vill byta några ord med mig. Älskar!

Det som inte var positivt, vad var det?

Jo, Lady rullade sig i skit ute i skogen. När vi kom hem fick hon vackert stanna i tvättstugan medan jag lade ut ett badlaken i duschen och sedan med henne kopplad petade in henne där och duschade av halsen från rävskit (trodde Janne). Det är andra gången hon rullat sig i skit och jag har fått skura både henne och koppel.

Fast det är ok ändå, hennes instinkter skulle jag tro.

Nu ska jag njuta av mitt kaffe. Det har hänt ytterligare bra saker men det tar jag i morgon.

Kärlek!

Symål 2018

symål.jpg

Om jag fick göra om mitt liv skulle det bli annorlunda när jag var ung.

”Fredrika på vinden” gör det som jag skulle valt om jag fick välja om. Men nu är det som det är och jag älskar mitt liv och har gjort extra mycket de senaste tolv åren.

I morgon åker jag till Jönköping för att köpa symaskin.

Min mamma tycker det är onödigt och jag själv tycker kanske det också. Ekonomiskt är det inte försvarbart eftersom jag knappat kommer att sy så mycket att det lönar sig. Men jag har sparat pengarna till detta, jag är nyfiken och jag vill. Ibland räcker det.

”Fredrika på vinden” har satt upp vettiga symål för året. Jag tänkte göra likadant, men inte riktigt lika ingående och genomtänkt, det blir bra ändå.

Målet 2018 för mina syprojekt.

1) Jag ska sy ett projekt (plagg, något i lappteknik eller annat) i månaden. Det är ett rimligt mål tycker jag.
2) Jag ska gå på syträffen med Ida varannan söndag, då syr de mellan 13.30 till 17.30 – förutom en fika är nog alla effektiva och jag tror jag kommer att uträtta en hel del då eftersom inget annat distraherar.
3) Jag ska sy två shorts till mig själv, det finns inget svårare än att hitta shorts som passar – är de inte för korta sitter de åt eller är det för stora i midjan. Jag ska sy två par som passar mig fint.
4) Jag ska sy en topp som jag hittat mönster till, den har volangkant längst ner.
5) Jag ska sy ett lapptäcke till Helmer.

Kanske jag fyller på listan längre fram. Men som det är just nu känns det bra att ha lite punkter att luta sig mot.

Kärlek!

PS I mitt kök finns ett stort skafferi, där har jag mina tyger och annat som hör till. Skafferiet finns i ett trångt skåp där mjölpåsarna ramlar ner på det som står på en bänk inunder. Jag har slagit sönder en fin lykta på grund av det – numera finns inget ömtåligt där.

När man kommer hem till mig

Hos mig är det lite som hos "Vänner"
Hos mig är det lite som hos ”Vänner”

Minns ni tv-serien ”Vänner”.

Det var lite amerikanskt, fick jag för mig, att man kom direkt in i vardagsrummet från ytterdörren. Lite så är det hos mig. Först tyckte jag det var lite konstigt, men nu älskar jag det. Ingen trång hall här inte. Öppet direkt.

Den stora hallen är sedan öppen mot köket.

Det bästa med att ta bilder som den ovan är att jag själv ser hur det ser ut. Hemmablind är lätt att bli, men genom att fotografera mitt hem kan jag inse att här finns för mycket ”plotter”. Det vill jag inte ha.

Egentligen är det befriande att plocka bort saker.

Tamburmajoren bredvid spegeln är från Gemla, hur fin som helst. Men om jag tog bort den och satte träknoppar (som de från Muuto) på garderbosväggen skulle jag frigöra plats. Om jag sedan tog bort djurhuvudet (papier mache) och det som hänger på spegeln skulle det se finare ut.

Det är så lätt att gilla egna saker och trycka in dem där det finns plats.

Jaja. Efter maten gick jag ut och skottade. Brevbäraren kommer inte åt brevlådan och det var en hög vall ut mot gatan som plogbilarna kört upp. Idag har det snöat mest hela dagen. När detta smälter bort kommer det att kännas som vår, för mig får det gärna ligga kvar till mars.

Efter skottningen gick jag och Lady en sväng.

Magontet började släppa och nu mår jag finfint. Brasan är tänd och jag ska sätta mig och läsa en lättläst, och ganska usel, bok.

Kärlek!

PS Jag fick ett välkomstmail till nya jobbet idag. Lite oro kan jag känna inför det nya, dessutom verkar det som om kollektivtrafiken inte fungerar speciellt bra. Att ha en buss eller tåg som är i Nässjö strax innan åtta borde vara en regel. Jag vill inte köpa bil, men blir nog tvungen.