Helmers dag

Helmeristadsparken.jpg

Det har varit fulltecknade dagar.

I torsdags hämtade jag mamma efter lunch. Det är inte lätt för varken henne eller mig. Hon avskyr att behöva be om hjälp och humöret därefter och jag avskyr den otympliga rullstolen. Först till centrum i Nässjö för att gå till urmakaren, mamma tror att hon har gjort fynd på loppisar och efter en värderingen (där inget var mer värt än affektionsvärdet) var hennes kommentar att hon skulle låta någon annan kontrollera klockorna. Hon ville sedan direkt till andra ställen.

Det blev Rusta, Granngården, Jem&Fix, Järnia och Willys.

Sedan köra hem henne och lasta av vid 18-tiden. Då mötte vi en av de anställda som hade letat efter mamma. Tydligen hade tidigare skiftet inte rapporterat till sena skiftet att hon var med mig. Jag hjälpte till att packa upp och sedan hem. Skönt att jag har Lady att skylla på. I fredags fick jag några få timmar i trädgården innan jag åkte tillbaka till mamma för att hjälpa till med hennes blommor.

Vi har ju absolut inte samma smak.

Om hon har tio blommor i ett fönster så har jag en och njuter av den enkelhet och prakt som en fin blomma kan ge mig. Det är precis likadant med till exempel kläder, mamma handlar allt som är billigt och har vansinnigt mycket kläder medan jag har en ”klädhäst” som inte är en meter bred. Jag köper heller ett plagg och är glad för det än tio billiga. Men alla är vi olika och jag tror att de flesta är som mamma – men vad vet jag? Hur som haver, det hon tycker är snyggt tycker jag är rörigt. Och när hon frågar vad jag tycker så dansar jag på tå för att inte göra henne arg, ledsen eller besviken.

På kvällen kom Janne.

När han åkte i lördags kom Oskar med Helmer och Walle. Helmer stannade hos mig. Vi lastade in hans cykel i bagaget och körde till Nässjö. Där handlade vi mycket kläder till honom och lite till Walle. Helmer tänker på Walle hela tiden. Efter det gick vi till leksaksaffären och vidare till Elsies för att fika. Sedan var det dags för cyklingen.

Han cyklade runt i stadsparken och fångade Pokemon samt lekte i lekparken.

Vi körde inom en sväng till Ica och handlade mat till kvällen. När vi kom tillbaka till mitt och till Lilla Lady tog jag en paus med kaffe och Helmer badade och fixade med sina kläder och prylar. Efter någon timme kom Janne, Oskar och Walle, vi grillade hamburgare. På kvällen gick jag och Janne en liten sväng med hundarna och när vi gick förbi husen där det var studentfester blev jag själsligt trött på att bara gå förbi.

De allra flesta vill ju fira att skolan är slut.

Jag förstår det. Men alla dessa pengar som måste ut till kläder, blommor, presenter, dryck, mat och annat – jag får ångest jag bara tänker på det. Jag minns hur ont om pengar jag hade och att ringen i guld skulle vara en ring i vitguld och jag fick gå och byta innan Sara tog studenten. Jag gick på knä mer än en månad efter det och jag tänker på alla andra ensamstående mammor som måste betala med pengar de inte har. Dessutom, det finns ingen student. Inte i mitt tycke. För fick de som tog studenten göra skriftliga och muntliga prov innan de fick ”springa ut”, nu tycks alla ta studenten.

Men, som vanligt är det nog jag som har en udda åsikt.

På mitt förra jobb tyckte mina kollegor att det var superroligt att deras barn tog studenten och fester och kläder och alla annat som hörde till. Det gör mig ledsen, inte att de tycker det är roligt utan att jag inte orkar tänka likadant.

Idag tänkte jag ha en ostyckad dag.

Men Janne kommer vid lunch. Jag har med andra ord inte en ostyckad dag. Istället har jag lite mer än tre timmar i min ensamhet. Jag skäms över tankarna för han är en fin man och han vill bara väl, men jag är på något sätt slutkörd. Jag måste ta tag i det där och styra upp det hela. Lite har jag fixat, jag har inte bokat något i morgon. Jag hoppas på en dag för mig själv. Det känns himla egotrippat att säga så, men jag behöver det. Själen ligger långt efter och jag fungerar inte riktigt som det är tänkt när jag inte har någon dag alls för mig själv.

Jag har lust att skrika ibland.

Men känner mig otacksam och otrevlig bara jag tänker tanken. Men nu ska jag försöka ta vara på de här timmarna, försöka lugna ner mig och vara i trädgården. Efter lunch får Janne åka hem och jag tänkte att jag ska gå en runda med Lady – hon får ju också stå åt sidan vid dagar som de som har varit.

Nä…nu hoppas jag på några fina timmar utan stressen som det innebär att titta på klockan hela tiden.

Kärlek!

Annonser

Sommarkofta

 Dagen i dag.

Ja, jag har börjat med att sortera bort saker som gör att det turkosa skåpet svämmar över. Egentligen vill jag plocka bort ytterligare grejor, men mamma frågar ibland och då måste jag visa upp. Å andra sidan kan jag packa ner alla de där snapsglasen och sherryglas och alla andra som jag aldrig använder. Lägga dem i en låda och ge plats åt det jag använder.

Så får det bli!

Nu ska jag stryka gardiner. Sedan får jag se hur jag tar vara på resten av dagen. Jag är så himla sugen på att åka till Eksjö och köpa några barnböcker, barnen kommer i eftermiddag och det skulle vara roligt att överraska. Helmer älskar böcker och att lyssna på sagor, Walle är det lite si då där med den saken.

Nu vidare.

Gardinerna kallar på att bli strukna och upphängda. För den delen ska jag vara med i KAL som Majasmanufaktur håller på Järbo.se. Jag försöker tänka vad sommar är för mig och på så sätt hitta rätt färg till koftan. Det ska vara två färger. Kambgarn ska det vara som material. Sommar för mig är grönt gräs, ormbunkar, gula och vita blommor i dikesrenen och så fina björkar.

Kan någon få ihop två färger på det?

Om någon skulle sticka en kofta till mig, vilka färger skulle ni valt?

Kärlek!

En god morgon

Lady 12 juni
Lady sover gott på sin bädd – 12 juni

Två nätter på raken med god sömn.

Det gör mycket för humöret. Igår regnade det och jag var inomhus i stort sett hela dagen. Det var mycket att göra och jag hann med det mesta. Framåt eftermiddagen kopplade jag Lady och gick vår vanliga runda. Efter det var jag på Helmers sommarfest på dagis, blåsigt och kallt, men mysigt med alla föräldrar och släktingar.

På kvällen fick jag ett ryck.

När jag ställt i ordning knyppeldynorna (jag har två, en har jag fått ärva av Ida och en har jag köpt på loppis och jag vet inte vilken som är bäst) och satt mig att sticka fick jag lust att putsa fönsterna i vardagsrummet. Jag mår bra när jag kan göra vad jag vill. Så…gardinerna åkte in i tvättmaskinen och jag putsade fönster.

På insidan ger mitt hus ett ganska mörkt intryck, och därför funderar jag på att strunta i gardiner.

Jag får se hur det blir när de nya dörrarna är på plats. I morse vaknade jag till åska och regn. Igen. Men jag har inget emot det, det finns mycket att ordna med inomhus. Jag provstickar, jag stickar på min sjal, tvätt som ska vikas, baka, rensa och annat.

Idag börjar jag som vanlig att sitta i tystnad och sticka.

Detta liv, vilken lyx jag lever i! Jag är tacksam på ett sätt som är svårt att beskriva, lite rädd att det ska tas ifrån mig.

Nu har regnet stillat sig. Grundvattnet, ni vet. Grönskan är enorm.

Huvudpunkterna idag är att sätta upp de vita, nästan genomskinliga, gardinerna i vardagsrummet samt att sortera i ett skåp där jag har ”fina” fat och lite prydnadssaker. Jag ska plocka bort och lämna till secondhand. Att ha för mycket saker gör mig nervös.

Men nu sticka och sista kaffet.

Skickar över kärlek i parti och minut, jag har ju så mycket av det.

Höst

cykelkul
Walle och jag 10 juni 2019, efter sista vårträningen.

Det är mörkt utanför, som en höstdag i september.

Regnet skvalar och det är bra för grundvattnet. Jag läste att det fortfarande var oroväckande lågt. Idag hade jag tänkt vara ute i trädgården, men jag avstår – istället blir det en dag inomhus. Helmer har dagis-sommar-avslut idag och mamma kan inte tänka sig att bara vara i Nässjö i två timmar, därför blev turen med mamma framskjuten till torsdag. Det känns bra för mig.

Efter varje helg har jag hämtat Walle på måndagarna och sedan cykeltränat med honom.

Jag är nog en person som tar alla ”måsten” först och efter det gör det som är roligt. Missförstå mig inte, Walles cykelträning är ok – till och med inspirerande för mig. Men att ha helgen full av måsten och sedan åka med mamma till Nässjö – ja, det blir ju aldrig tid över till det jag själv vill göra. Nu blev det en paus, för Helmers sommarfirande är inte förrän 17 i kväll och jag behöver inget göra mer än att ta fika med mig. Helt ok. Istället för att köra mamma till Nässjö eller vara ute i trädgården kommer jag att sätta mig ner alldeles strax och sticka.

Det är roligt och avkopplande.

Just nu har jag fyra projekt på gång. Två som jag inte gör mycket med just nu och två som jag är pepp på. Framöver ska jag sticka en sommarkofta i en sorts syjunta på nätet, eller kanske mer rätt stickjunta. De två som är aktiva projekt är en sjal som ska få en spetskant och en likadan sjal med i andra färger och i ett tunnare garn, det ska bli roligt att rent praktiskt se hur storleken och känslan blir med två sorters tjocklek på garnet.

Men…just nu testar jag olika sorters kantmaskor.

Jag är, som vanligt, ”allt eller inget”. Därför har jag köpt flera böcker om stickning. I två av dem är det bara teknik som gäller och om jag kan göra en kant på en sjal snyggare så varför inte? Därför stickar jag olika sorters avslut för att kunna välja.

Det är rent otroligt hur någon bakåt i tiden har kommit på alla olika tekniker med garn. Jag är imponerad.

En sak som gör mig glad är mitt hem.

Jag känner allt mer ”tack, mitt fina lilla hus”. Det är alldeles lagom till mig, lyxigt för en person att ha fyra rum, kök, tvättstuga samt en stor hall som kallas för allrum på ritningarna. Totalt är det 119 kvadrat och det som väntar på insidan är pardörrar i vardagsrummet ut mot altanen, nytt kök och golv. Enligt planerna ska det blir i höst. Utsidan ska tvättas och målas i samma röda färg som jag har nu, helst vill jag måla staketet också – men det får nog bli till nästa vår.

Fast nu ska jag sätta mig bekvämt i fåtöljen.

Tystnaden är total, bara regnet hörs utanför och jag älskar det. Mig fattas inget, jag har goda kaffebönor att mala och mat i frysen och kylen. Min hund har jag bredvid mig och mamma är trygg i sitt boende. Barnbarnen är friska, Sara och Oskar tycks älska varandra fortfarande och Janne och jag har det bra med att vara särbos.

Nu till stickningen.

Kärlek!

Äntligen måndag

sondagmiddag.jpg

Det var fyra dagars ledigt för de flesta som arbetar.

För mig är det nästan tvärtom. Men nu är det äntligen måndag och jag kan slappna av. I lördags var jag i Nässjö och handlade mat till söndagsmiddagen, det blev dyrt och jag blev lite less och struntade att åka till Granngården för att köpa fler växter.

Jag minns inte mycket mer av vad jag gjorde den dagen.

Jo, när jag skulle gå ut med Lady kom ösregnet så istället bakade jag bröd till mamma och en chokladtårta till söndagen. Efter det kom Janne och med honom blir det inget vegetariskt. Jag hade köpt högrevsfärs, ost att ha på hamburgare och hamburgerbröd samt lite annat smått och gott som vi åt på kvällen. Det blev lite tid över att sticka och det är jag glad för.

I söndags åkte Janne vid nio på morgonen, han är engagerad i en sorts träffar de har med hundar och spårning.

Jag satte igång med att göra middagen. Det tar sin lilla tid. Först fixade jag till tårtan och mitt i det ringde mamma som satt klar och undrade (indirekt förstås) om hon kunde komma redan då. Hon kom, och varför skulle hon sitta och vänta när hon lika gärna kunde åka till mig? Jag lider inte av att ha henne runt mig. Sedan fick jag en halvtimme där jag kunde sitta ner och vi pratade lite om mammas mostrar och morbröder. Det är spännande historier.

Sedan kom familjen Persson-Gustafsson och Janne.

Walle först förstås. Fina lille Walle. Jag bjöd på fisk i citronsås och efter det chokladtårta. Mamma hade med sig en vattenmelon och det passade bra till. Det gläder mig att jag ofta ser Oskar ta en stor portion av min sallad efter maten.

Hur smakade maten?

Jag vet inte. När jag är stressad känner jag inte riktigt om det är gott eller inte, men jag kan känna att det inte var lika lyckat som köttbullarna jag gjorde föra söndagen. Vid sex på kvällen åkte Sara med familj. Mamma åkte någon timme innan det och Janne också.

Det blev tyst på ett sätt att det ekade i öronen på mig.

Jag satte mig och stickade några varv innan jag kopplade Lady och gick en runda med henne. Nu är det måndag och även om det är ”äntligen måndag” så har jag en tid att passa. Det är sista gången för den här terminen jag hämtar Walle i skolan och åker på cykelträning med honom. Vi får hålla igång på egen hand i sommar, han och jag.

Enligt Sara så läser Walle inte riktigt bra. Därför tog vi och turades om att läsa ett kapitel var i boken ”Fotboll och fulspel” för två veckor sedan. Förra veckan läste han W-boken och där fanns svåra ord, men jag lät han ta sin tid på sig och han fick till det och det gjorde oss båda glada.

I Eksjö finns en fantastiskt bokhandel.

Helt underbar är den! Där är det författarträffar och lokalen är lika underbar som personalen. Jag tänkte ta med Walle dit för att köpa två lättlästa böcker och öva med honom i sommar.

Men nu ska jag sticka lite.

Sedan blir det en promenad med Lady innan jag hämtar Walle. I morgon blir det en pärs. Jag lovade mamma att köra henne till Nässjö. Hon vill bli hämtad 13.30 och sedan ska hela eftermiddagen tillbringas i staden med att gå ut och in i butiker. Jag ber till Gud att det ska gå bra, jag är inte en människa som letar upp något att köpa, jag vill hellre vara hemma i min trädgård. Men jag ska försöka bita ihop och låta otrevliga ord passera. Redan nu målar jag upp det ena värre än det andra, varför gör jag så?

Jag kan bara hoppas att det fungerar.

Rullstolen är tung och bökig. Hon blir lätt arg och kritiserar högt priser och annat.

Nä…nu ska jag sticka, ett lugn i mitt liv.

Kärlek!

En ny dag!

godermorgon.jpg

Vi vaknade vid sju i morse.

Då vill Krut ha mat och han brölar och pratar tills dess att Janne ger med sig. Strax därefter ringde Jannes telefon, ett nytt rådjur var trafikskadat och han fick ge sig av. Inte mig emot, jag gillar lugna morgnar där jag äter frukost framför datorn. I början frågade Janne jämt ”blir du sur nu” och ”är det trist att jag ger mig iväg”, inte vet jag vad han har för erfarenheter men mig passar det perfekt.

När Janne äter frukost här blir det till att sitta vid frukostbordet.

Det blir liksom en start på dagen med hans energi. Han drar på och jag är en långsam morgonmänniska. Å andra sidan pratar han mest hela tiden och för mig är det som att dela mig i två bitar, en som ska lyssna, nicka och svara och en som bara försöker hålla ihop själen.

Janne är kvällstrött.

Men igår blev det en sen kväll. En kväll som jag älskar. Kruxet med att vara särbo är att när han är här på kvällarna tvingas jag att sitta still till egentligen ingen nytta. Janne blir lite rastlös och vill lägga sig tidigt, men igår hade han en bok med sig och den var tydligen bra för han läste. Och jag städade.

Det var en dag i trädgården.

Och när ron lägger sig över trädgården vill jag ta ett tag inomhus. Det gjorde jag igår och det får mig på gott humör. Janne läste och jag städade. Kökets trasmattor var nytvättade och lite fönster blev putsade. Sedan slog jag mig ner och stickade på sjalen. Dagen utanför övergick till skymning och mörker. Som jag älskar det!

Tystnaden.

Nu är det bara jag och Lady här hemma. Det är tyst. Fåglarna kvittrar utomhus. Jag ska ta hand om framsidan idag. Några ställen drunknar i växter medan ett, iögonfallande, är som en öken. Detta måste förstås åtgärdas!

Inte mig emot.

Fast först måste jag handla. Tyvärr. I morgon blir det familjemiddag och jag tänkte bjuda på fisk med en sås som jag aldrig provat. Fast nu ska jag sitta ner en stund och sticka. Jag älskar det här livet.

Inga stora projekt, men hela tiden fullt upp ändå.

Min trädgård. Den gör mig så glad. Älskar!

Kärlek till alla!

Inget stort

vaxthuset7juni.jpg

Att inte ha stora projekt på gång är en lisa för själen.

Idag har jag fixat inne i växthuset, det blir bara mer och mer som jag vill ha det – förstås. Jag har planterat förvuxna luktärtor, nu återstår att se om de växer som de ska. Förutom det har jag målat lite på odlingslådan som jag själv byggde.

Precis när jag var klar med att fixat fikat kom regnet.

Jag satt inne i växthuset och mådde himla bra. Gott kaffe och två mackor. Tänk att jag får ha det så här lyxigt. Det är helt underbart.

Nu ska jag strax ut och måla lite till, såvida inte reglarna har blivit blöta.

Det är lilla växthuset som ska få en omgång färg. ”Ta det billigaste”, sa jag och förklarade att det var ett hemmabygge mot en vägg och med gamla fönster. Över trehundra kronor för en liter färg.

Nu ska jag vidare i dagen, kanske sätter jag mig ner och stickar några varv på nya sjalen.

Kärlek!